Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Kapitel 1

Kyocii satt på en sten nere vid stranden och hörde vågorna svalpa upp på sanden,
vinden blåste bara lätt den kvällen och månen hade precis kommit fram.
Kyocii var 13 år hon hade svart långt hår, och hon hade bruna ögon.
Hennes föräldrar sa alltid hur söt hon var, men endå så ville ingen vara med henne denna kväll.
Hon kände sig så ensam men hon kunde ju inget säga till sina föräldrar.
Hon hade egentligen inga vänner.
Det var bara vad hon sa till sina föräldrar eftersom att hennes föräldrar sakt att om hon inte hade några
vänner där dom bodde så skulle dom flytta. Kyocii hatade egentligen att bo i Utsunomiya som ligger ovenför Tokyo
men flytta skulle bara göra allt värre.
Om hon flyttade skulle alla bara säga att hon var feg som inte vågade bo kvar och värst av allt, hon hade blivit kär.
I just fel person också. Hon hade blivit kär i Kaito, men han va tillsammans med den elakaste tjejen i klassen, Miyu.
Miyu hade redan från dag 1 i Utsunomiya high school börjat mobba Kyocii och eftersom att Miyu också är
populärast så började alla andra också.
Månen började gå i moln när Kyocii plötsligt hörde någonting bakom sig, hon kollade bak men hon såg ingenting.
Hon satte sig riktigt igen och doppade foten i vattnet.
Det var kalt med endå skönt på nått sätt.
Där var det där ljudet igen och hon kände någonting på hennes axel.
Hon kollade upp och såg en mörk figur titta på henne.
Hon hoppade till och krypper in i buskarna.
När hon lugnat ner sig lite ser hon att den mörka figuren satt på stenen och kollade in bland buskarna.
Hon gnuggade sig i ögona och kollade noga på figuren för allt se vem det var.
Det var Kaito, hennes kärlek. Hon började stor rodna och kröpp fram ur buskarna.
Kaito får syn på Kyocii och går fram till henne för att hjälpa henne upp.
Hon tar hans hand och drar sig upp. Dom fortsätter hålla hand när hon kommit upp, ända tills hon plötsligt kommer på att dom fortfarande håller hand.
Han kollar henne i ögonen och skulle precis säga något när det plötsligt började regna.
''Ska vi gå hem till mig så du inte blir så blöt? Frågade Kaito.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
chiiichiii94
20 jul 08 - 16:30
(Har blivit läst 66 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord