Varför lät Gud människorna överleva? |
Jag bara orkar inte mer, jag orkar inte läsa o alla självmordsbenägna flickor och de som skadar sig. Det är som om jag mår illa av utmattning av att ens se de orden blinkar mot mig på skärmen, jag orkar inte se orden ytterligare en gång och veta vad det innebär. Veta att någon inte klarar av sn ångest.
Att läsa det är så hårt, så hemskt och så jobbigt, att hela tiden trilla tillbaka dit, där jag en gång var och inse att hela min tonårstid är förlorad. Och avd gjorde jag?
Ja det det tänker jag inte ens skriva. Jag orkar bara inte minnas, jag orkar bara inte berätta.
Att bara tänka sig att det jag tänker sitter i andras huvuden får mig att vilja spy, att känna mig värdelös och hemsk som människa. Det får mig att inse att jag bara är en vanlig dödlig människa och jag som trodde jag var odödlig in i det oändliga.
Inga verklighetsflykter eller ord hjälper längre, inte ens det sista, jag vet inte ens hur jag mår just nu. Jag borde vara lycklig vara glad, men jag är livrädd och vill bara gråta. Att inse att min verklighet är så annorlunda mot det jag planerade i sjuan. När jag ville bli läkare och rädda människor, en nu är det de som måste rädda mig.
Jag hatar och skäms så fruktansvärt mycket varje gång jag kommer dit, varje gång de ser på mig och nickar igenkännande och viskar något i den andres öra. Jag vet vad de säger, jag vet vad de menar, men Gud jag är bara en människa.
En dag ska jag dit och jag ska tacka dem för att de stod ut med mig och mina påhitt, jag ska tacka dem för att de tog sig tid och tog hand om mig när jag egentligen borde fått vård allra sist.
Men att läsa om allt ont som händer i världen så undrar man ibland varför Gud lät människorna överleva?
|
| Kommentarer | | ccooccaaccoollaa - 18 jul 08 - 22:24 | | Gillade den skarpt! |
|
|
|
