Förtvivlan |
Förtvivlan att bli bortglömd,
förskräckt att se dig gå.
Ensamheten är något jag ej förstår.
Vad gör att jag funderar,
rädslan att bli ensam kvar,
vad händer om jag slutar fråga?
blir vi som tysta statyer
som sakta smulas sönder.
Mitt hjärta blir ett tomrum,
som ingen förstås,
min själ blir till vind,
som sakta mojnar ut.
Mitt liv blir till ett blad
som aldrig blev skrivet,
är detta verkligen livet?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | musikflickan - 7 jul 06 - 21:27 | | speciell och lyckad dikt igen! Dikten andas allvarlig stämning och man kan gissa sig till vad den handlar om...precis så som en lyckad dikt ska vara. | gullboy - 13 jul 05 - 09:24- Betyg:  | | Wow tonen i din dikt är så bra!! Du har fått den så stillsam men på samma gång av förtvivlan... Har inga ord o förklara... rent suveränt!! |
|
|
|
