Vår verkliga saga, Caroline del 7 |
Pandaflickorna styrde och ställde, de bestämde över dig, över mig över alla de kunde komma åt. De tog våra ord ifrån oss. De stal vår sagovärld. de gjorde så att den kollapsade av alla våra ord, de förstörde vår verklighetsflykt Caroline.
Är svarta korta kjolar och vita leggins så mycket bättre än en sagovärld där an kan leva utan att någon lägger sig i?
Men du, du ville annorlunda än jag Du ville lämna besattheten av ord och sagor, du ville sätta punkt för det vi hade byggt upp. Du ville krossa förstöra glömma vår psykos och orden "The ruby knight" som var skrivet på din arm.
Du drack dig ful och lämnade mig, kvar, för de du kallade vänner, de där pandaflickorna som jag så förgäves försökte eftersträva och vara som. Jag köpte samma kläder, samma musik, men jag dög inte, varken för dig eller för dem. De ville att jag skulle försvinna gå upp i rök och aldrig mer finnas.
Det blev en identitet, ett nytt jag istället för att fly till sagovärlden flydde du till pandor och alkohol och jag försökte förgäves bibehålla min forna fantasi för att orka överleva i den värld vi hade skapat.
Plötsligt blev allt så mörkt, så svart och så ensamt, jag var inte längre jag, en demon hade kommit och byggt ett bo i min själ och mitt hjärta. Jag ville försvinna, gå upp i rök och bara vara död.
Jag ville bara gråta och be dig att inte lämna mig kvar i den svarta labyrinten.
|
|
|
|
