Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Ur en självmordsbenägen flickas tankar [del 13]


Nu börjar allt bli så sjukt igen, vad ska jag göra av livet egentligen.
Jag börjar isolera mig allt mer och mer från omvärlden.
Jag har nästan ingen kontakt alls med någon tror jag.
Jo, jag brukar ju träffa P en gång i veckan men nu har ju hon semester och så.
Då blir jag inne hela tiden eftersom jag är bara ute när vi ska prata oftast.
Jag får mina tillbaka blickar nästan hela tiden nu, både dåliga och bra.
Jag minns en gång, för ett tag sedan minns inte riktigt när det var men iallafall i 6:an.
Det var inte ens helg eller någonting utan en helt vanlig vardag.
Min broder hade varit oss någon av hans polare, och han kom hem sent på natten.
Eftersom jag var rädd att sova ensam som jag brevid mamma och pappa som alltid,
det var inget hinder även fast jag var stor, jag var rädd och ville känna trygghet.
Men iallafall så typ låg väll jag och halvsov och sen runt 02.00 kanske så bankar min bror på sovrums dörren som en idiot.
Han sliter upp dörren och skriker att det står män med gevär och vapen i rummet som ska skjuta oss.
Jag fick panik låg och skaka och skaka, pappa sprang upp och kolla men det var ingenting dära.
Mamma trodde inte jag var vaken men jag grät och grät trodde att jag skulle dö.
Sen gick mamma upp till pappa och dom letade nummer i telefonkatalogen, tror dom ringde akuten å psyk eller sånt.
Sen var jag vaken hela den natten vågade inte alls somna om var ju livrädd.
Vi ringde till skolan och sjukanmälde mig även fast jag inte var sjuk, fatta chocken.
Sen låg jag kvar i sängen och kollade på tv vågade knappt gå på toaletten eller nått.
Pappa fick lov å leta efter en nyckel för at låsa dörren för jag var livrädd att min bror skulle göra något.
Sen så typ tillslut gick jag till vardagsrumet och kollade på tv, sen blev det datorn.
Han satt dära inne i rummet och berätta att han pratat med mina Darin posters.
Okej, verkligen skit kul tänkte jagm det gick nån timme, sen ringde det på dörren.
Jag sprang och öppnade det var då min syster, så jag berättade vad som hänt.
Så hon följde med han upp till akuten och dom var uppe dära ett bra tag.
När dom kom hem igen berättade hon att han satt och pratade med en blomma och klappade den, fast den igentligen inte fanns.
Sen så ville dom att han skulle till något psyk grejs eftersom han höll på så, men sen gick ju skiten ur kroppen så det blev inget.
Sen iallafall när han var borta passa jag på och kollade i rummet efter tabletterna så han aldrig mera skulle göra samma sak.
Men jag hittade inga alls, kanske var det hans kompis som hade lurat i han något?
Dessa tankar jagar mig ständigt och förföljde mig vart jag än gick, när skulle allt detta sluta.




Fortsätta?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Trollbunden - 25 jul 08 - 23:31
Jag fattar inte att jag nästan glömt bort denna... Men det är ju självklart du ska foretsätta!
maloow - 16 jul 08 - 18:47
bra<3 ja vist:)
oxen - 14 jul 08 - 23:04- Betyg:
Ja du ska fortsätta tror inte det finns något slut på denna :P
Inte om jag får välja XD
Ta hand om dig gumman <3

Skriven av
Chokladfluffins
14 jul 08 - 22:59
(Har blivit läst 76 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord