Sam och trillingarna Del.1 |
Berlocken glittrade i solljuset när Jamie höll den upp mot solen. Den var av guld och hade små inristade mönster omrking sidorna. Det fanns också en pytte liten knapp som en liten ärta. Tryckte man på den spelades den ljuvligaste musik.
Det var som om det satt en liten näktergal i trädet och sjöng på sin finaste och vackraste sång. Jamie tog berlocken i handen och sedan ner i fickan. Hon reste sig sakta och avslappnat upp med en ryckning. Hennes storebror hade precis hoppat på henne bakifrån med ett iriterad leénde.
- Blev du rädd!? Sa han retligt. Han var i målbrottet och Jamie kudne klart och tydligt höra det. Hon såg argt på honom och öppnade snabbt munnen för att säga något.
- Nej! Blev det ända hon kom på. Hon började gå mot huset med bestämda steg.
Hennes storebror såg efter henne och torkade bort sitt leénde. Han suckade djupt åt sin tråkiga syster och började gå mot ån.
Där satt Brandy med en lika uttråkad min på läpparna.
- Vem är det! Sa hon surt när hon hörde någon komma bakom hennes rygg.
- Sam, väste han och satt sig gemte Brandy. Skosnörna var oknytna och Sam var nära att snubbla på vägen.
Brandy såg konstigt men surt på honom.
- Men knyt skorna för en gångs skull! Hon lät nästan lite mamma aktig när hon sa det och Sam hoppade faktiskt till en sekund.
- Vadå? Är du min mamma eller? Klämde han fram och knöt upp skosnörena lite extra mycket för att reta Brandy ännu mera.
- AHH! Brandy drog i håret och reste sig argt upp. Inte med att hon hade problem där hemma, hon hade även problem i skolan.
I förr går fick hon underkänt i senaste provet och de tre proven innan blev knappt godkända.
Fortsättning kommer!
|
|
|
|
