Vän? |
Att må dåligt är det värsta jag vet. Att gå in i den där depressionen.
Där det känns som att ingen kan hjälpa en. Och man vågar inte riktigt öppna
sig helt för sina vänner, utan man säger nästan hälften av det man vill säga.
Och kompisarna säger ''Det kommer ordna sig med tiden''. Gud, hur många gånger
har inte mina vänner sagt så till mej? Och visst visst, dom vill ju självklart
väl. Men, när jag mår piss, och ni säger så. Det är bara, rent bullshit!
Som att dom bara säger det för att jag ska må bra och inte göra något dumt.
Ibland undrar jag ens om dom är äkta vänner. Om jag ens tycker om dom? JO det gör
jag väl. Men, Ibland känns det som att dom verkligen inte förstår mig alls. Som att
vi inte var vänner. Jag vet inte. Vissa av dom skulle jag nog verkligen kunna skippa.
Hur hemskt det än låter. För nu, vet jag hur riktig vänskap är. Och när jag är med henne,
så märker jag verkligen att det är såhär en vän ska vara.
Hon fick mig ur den där jävla depressionen. Fick mig att må bra.
Men inte utav att säga ''det kommer att ordna sig med tiden''. Utan hon stöttade, när jag grät
grät hon. Hon är den bästa vän jag någonsin kunnat få. Det finns ingen jag älskar som henne.
Egentligen är jag skyldig henn ett stort tack.
Tack, jag älskar dej <3
|
|
|
|
