Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Ur en självmorsbenägen flickas tankar [del 8]



Mina minnen susar bara förbi hela tiden om och om igen,
det är bara som en ända rörig film som spelas upp i huvudet,
Jag vet att om jag fötränger den kommer den tillbaka så bäst att låta den finnas.
även fast det var flera årsedan typ i 4:an jag kommer ihåg det som om det vore igår.
Hur det blåste den dära natten det var kallt, väldigt kallt.
Jag sov emellan mamma och pappa för jag var rädd att sova ensam,
Då lät dom mig sova dära utan någon disskution jag skulle känna mig trygg,
Jag var väldigt rädd och orolig som barn min ända trygghet var min elefant och napp.
Det var liksom allt som gjorde så att jag inte kände mig ensam.
Men iallafall så var klockan runt 01.00 när min bror rusar in i sovrummet,
han skriker en massa saker och mamma och pappa for upp direkt.
Dom tror att jag sover, men jag ligger vaken och lyssnar på allt dom säger.
Jag hör hur min syster gråter och gråter, hur dom pratar.
Sen kommer dom in i rummet igen.
Sen efter ett tag kommer han in igen och säger att hon låst in sig på toaletten.
Att hon tagit med sig kökskniv och tabletter.
Hon smäller i sig tabletterna och sväljer utan att tveka,
hon trycker ner kniven i handlederna och skär djupa sår som blöder och blöder.
Efter ett tag så får dom öppdörren till toaletten,
Dom sitter i köket och pratar en långstund, sen kommer min syster in i rummet.
Hon lägger sig brevid mig och jag känner mig trygg.
Jag låtsas att sova men jag hör hur hennes tårar ramlar ner från kinderna
och hör hur hon spyr upp tabletterna.
Jag ville bara krama om henne och säga att allt skulle bli bra,
Men då skulle hon bli orolig om jag hört allt dom sagt,
så jag låtsades att sova det var bäst så,
Så istället slängde jag över min hand på hennes axel som om jag sträckte efter något.
Sedan somnade jag om igen, fast jag visste att det var fel.
Nästa morgon så fick jag vet att min syster inte skulle få bo hemma mera,
men jag förstog inte varför, dom sa bara att hon behövde hjälp,
Och därför var det bestämt att hon skulle få bo på psyk.


Fortsättning?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
oxen - 14 jul 08 - 22:19- Betyg:
Så jävla bra, du kan verkligen skriva
Trollbunden - 7 jul 08 - 22:39
Då enormt bra, så smärtsamt och så många känslor..
maloow - 6 jul 08 - 23:31
bra..ja:)

Skriven av
Chokladfluffins
6 jul 08 - 23:10
(Har blivit läst 70 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord