4. How can I not love you [Hp FF] |
Ja... jag ber tjugotusen gånger om ursäkt för att det har tagit evigheter att få färdigt den här, och för att den är otroligt dålig >< Men jag pallar seriöst inte kolla igenom den, så jag hoppas att ni inte tycker att den är för kass... :s
Slutet blev väldigt... konstigt... men men, läs gärna ändå :)
Jag blir riktigt jätteglad om ni lämnar en kommentar också ;)
4.
Torsdagen kom tillsist. Efter middagen flydde Draco till biblioteket precis som han gjort de senaste dagarna. Men till skillnad från de andra gångerna letade han inte upp några böcker utan satte sig och lutade huvudet i händerna medan han väntade på att straffkommenderingen skulle börja.
Några få timmar senare reste Draco sig och begav sig mot sällskapsrummet för att lämna sin väska. Där brann en stor, sprakande eld och rummet var varmt och behagligt.
I några av sofforna satt Goyle, Crabbe, Pansy och Zabini och småpratade. Draco försökte smyga förbi dem utan att de skulle märka honom, men misslyckades.
”Draco! Hej sötnos”, sade Pansy glatt och hoppade upp från soffan och gick fram till Draco.
Han kvävde en suck när han besvarade kramen hon gav honom och tryckte fram ett falskt leende.
”Hej Pansy”, sade han så glatt han kunde och slingrade sig ur hennes grepp och skyndade till sovsalen för att lämna väskan. Han dröjde onödigt länge kvar där, trött på Pansys eviga klängande, trött på att ständigt låtsas.
Tillslut var han tvungen att gå tillbaka till Pansy och de andra, det var den enda vägen ut, enda vägen till Harry.
När Draco kom till uppehållsrummet igen försökte han smita osedd ut, men även denna gång kom Pansy fram till honom och kramade om honom. Han föste vänligt undan henne och log charmigt.
”Lessen gullet”, sade han, och mådde illa, ”men jag har straffkommendering nu. Vi ses senare.” Han gav Pansy en lätt kyss på pannan och kilade mot dörren. I dörröppningen hejdade stannade han till, vände sig om och sade:
”Sitt inte uppe och vänta på mig, det lär ta tid.” Sedan gick han och stängde dörren fort bakom sig.
Han gick lättat iväg från sällskapsrummet och pustade ut över hur lätt han hade smitit från sina vänner. Han kastade en snabb blick på sitt armbandsur och insåg att det bara var fem minuter kvar tills straffkommenderingen började.
Draco skyndade på stegen och snart kunde han se dörren till sjukhusflygeln. Han log smått vid tanken på att den enda han skulle träffa den här kvällen var Harry (och oturligt nog kanske Madam Pomfrey också).
Han öppnade dörren och gick in. Salen var öde och tom så när som på de vita, kalla sjukhussängarna. Han suckade och satte sig längst ut på sängen närmast, tittade klockan igen och ett litet, nöjt leende visade sig på hans läppar då han såg att han gått hit på bara en och en halv minut. Han lade sig ner med benen över kanten och började fantisera om personen som snart skulle anlända till salen – Harry.
”Ey, slöfock, vakna”, sade en röst bredvid Draco, och sekunden därpå hade han en blöt trasa i ansiktet.
”Urk...”, Draco tog trasan från sitt huvud och satte sig upp. ”Vad skulle det där vara bra för?”
Harry flinade.
”Tja… det vet jag inte… men du vaknade i alla fall från din djupa dvala, så att jag slipper städa hela det här smutsiga stället helt själv.”
Draco gav Harry en road blick, hoppade ner från sängen och tog en spann med vatten.
”Nu när jag vaknat är det väl lika bra att vi sätter igång, eller hur?”
Harry nickade och tog den andra spannen.
”Om du börjar där borta”, han pekade åt ena sidan av salen, ”så börjar jag här. Okej?”
Draco nickade och snart var städandet i full gång.
Några timmar senare satt de båda utmattade pojkarna lutade mot en säng och betraktade det halvstädade rummet.
”Det här vad jobbigare än jag trott”, andades Harry. Draco nickade medhållande och kastade en blick på klockan. Drog fingrarna genom håret och stönade trött.
”Fem timmar! Vi har städat här i fem timmar och ändå är det inte rent”, suckade han.
”Undrar hur länge sedan någon rengjorde det här stället sist.” Harry reste sig upp och tog den nu smutsiga trasan. ”Lika bra att vi fortsätter då, så att vi blir färdiga någon gång.”
Draco nickade ännu en gång och följde Harrys exempel.
Bara ett par minuter därefter öppnades dörren och madam Pomfrey kom in i rummet, och verkade ytterst förvånad över att se de både pojkarna där.
”Men kära nån, är ni två fortfarande kvar?”
Pojkarna nickade. Madam Pomfrey såg en aning förvirrad ut.
”Jaja, ni kan gå om tjugo minuter, och se till att gå direkt i säng.”
Med de orden gick hon och stängde dörren.
Harry flinade mot Draco och satte trasan mot fönstret igen.
När klockan blivit tolv ställde pojkarna tillbaka städsakerna på madam Pomfreys kontor och gick mot dörren.
”God natt”, sade Draco och log.
”Sov gott”, flinade Harry, och skrattade ännu mer när han såg Dracos frågande min. ”Jag trodde vi var värsta fiender.”
Draco log lite halvhjärtat och tänkte tyst för sig själv att fiende med Harry var det sista han ville vara.
”Jo, vi brukar ju vara det…” mumlade han.
Harry gäspade stort, ”jag tror jag skulle behöva lite sömn nu”, sade han, och hade precis lagt handen på handtaget då Draco sade åt honom att vänta. Han vände sig om och såg in i ett par nervösa, ljusgrå ögon.
”Vad?” frågade han.
Draco slutade för ett ögonblick att tänka på konsekvenserna och lutade sig fram, mötte Harrys mjuka läppar med sina. Men sedan insåg han vad han höll på med och backade genast två steg. Han stirrade ner i golvet, förmådde inte att se Harry i ögonen.
”Förlåt”, mumlade han, och rusade ut ur rummet utan att så mycket som se på Harry.
I uppehållsrummet hade elden slocknat och nu fanns bara en smått pyrande glöd kvar. Draco ville inte tänka på vad han gjort, om någon fick reda på att han kysst Harry kunde han lika gärna gå och dö, alla skulle förakta honom. Allt han kunde göra nu var att hoppas för livet att Harry höll tyst…
D för Dumhet.
---
Ja, jag vet att den är kass >< Jag ska försöka göra nästa del bättre, och framför allt ska jag försöka se till att det inte tar så lång tid. (men jag har idétorka just nu, så om ni har någon bra idé, får ni gärna säga till ;))
/Mimmi
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | IrMiS - 13 jul 08 - 10:56- Betyg:  | OMFG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Shit, det ägde juh!
Älskar det =D
Kip it up
//irmis | | Maadelen3 - 7 jul 08 - 17:51- Betyg: | SHIT OMYGOD OCH DU SÄGER ATT DU INTE SKRIVER BRA VA? JAG FÖRSTÅR MIG INTE PÅ DIG! OCH HUR KAN DEN HÄR INTE VARA BRA? DEN ÄR JU HUR JÄKLA BRA SOM HELST LILLA SKIT!
Alltså! GUD! Jag blir himlat STUM! Typ! OMG! HAHA! Du ÄGER sönder Mimmi! :D HAHAH! :D
MERAMERAMERAMERAMERA MIN LILLA SKRIVANDE ÄNGLAGUDSBARN! :D <3<3<3<3<3<3 | | JennnyJ - 7 jul 08 - 08:37- Betyg: | nawie, stackars Draco ¨/
De e inte lätt o va kär i mörkrets herres värsta fiende, om Lucius får reda på det är han gaaanska körd.... eller så låter han det va för att Draco o Harry ska komma varandra närmare så att han tillslut (utan att väcka misstankar) kan 'ha ett allvarligt snack' med Harry o ta med honom till *trummvirvel* MÖRKRETS HERRE!
Sorry, men jag e trött o ska rida hos en kompis om några timmar (brukar inte rida... XD)
Men, du skriver bra, MYCKET bra, MUY BIEN!
/JvJ <333 | | Alexiz93 - 6 jul 08 - 18:48 | | bra:) | | hanochhon - 6 jul 08 - 16:30- Betyg: | I like:D Den var jätte bra:P Haha, me like Harry <3 Malfoy med:D
Haha, men ser fram emot nästa, Men har tyvärr inte ngr
ideer.. Men du hittar på ngt , säkert:D / dea ^^ |
|
|
|
