På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Varför jag? - [ Del 1 ] -

Det här blir ganska långt kapitel, men hoppas ni orkar
läsa ialla fall. :)

Jag var ensam, Jag frös och jag var hungrig.
Pappa hade fått ett utbrott på mig igår kväll. Han hade låste in
mig i garaget över natten. Jag hade inte heller någon mat.
Han sa att om jag bad honom om någonting skulle jag få bältet.
Jag höll värmen till händerna genom att sätta dom i armhålorna.
Sen satte jag mig långsamt upp.
"Helvete, Han kommer döda mig!" viskade jag när jag märkte
att jag hade kissat på mig.
Jag ställde mig upp försiktigt, och smög sedan fram emot
garage dörren.
Jag hörde pappa bråka med någon där ute.
"Du ska fan inte tala om för mig vad som är bäst för min dotter!" skrek pappa.
"Varför gör du så här mot henne, VARFÖR?!" skrek den andre.
"Du vet inte vad jag har gått igenom, ditt svin, dra åt helvete!"
Är han redan full? tänkte jag. Nej, det kan han ju inte vara.
Men varför släppte sjukhuset honom för tidigt när han inte är frisk än? Det är den
enda frågan jag vill ha svar på , men kommer aldrig att få.
Jag hörde att pappa satte i nyckeln i garage dörren.
Jag han inte mer än reagera och han kom in och tog tag i min arm.
Han drog ut mig på gården och det var tydligen grannen han hade tjaffsat med.
"Tycker du att jag behandlar dig illa?" Sade pappa med lugn ton.
Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag var körd vad jag än skulle säga.
"Nå, tycker du det?" sa pappa lite högre.
"Det är nog uppenb.." pappa avbröt grannen.
" Du, är tyst! Fattar du?" Pappa vände sig sedan tillbaks till mig.
"Svara nu så att grannen kan gå, tycker du jag behandlar dig illa?"
"Ne-ne-nej det tycker jag inte" Jag vågade inte svara annat,
men jag trodde nej var det säkraste svaret.
Han vände sig mot grannen igen.
"Ville du något mer?" Pappa lät som en kung.
"Nej, hejdå" han vände på klacken och på nån sekund var han borta.
"Vad är det?" Han blängde på mig.
Jag svarade inget jag bara fortsatte titta på honom.
"Vad fan glor du på?!" Han gav mig en örfil och jag vände
bort blicken från hans ansikte.
Han drog in mig i huset igen.
"Nu får det var nog! Hur fan kan du beté dig så mot mig?!" Han drog ut lådan med bältet.
Han drog in mig i Rummet och sade sin replik:
"Luta dig över stolen"
Jag kunde inte göra annat än att lyda Han.

Nästa morgon väckte min 17- årige bror mig och det var dags för skola.
"Gå upp, det är skola nu" Sade han.
"Jag vet?" svarade jag och kom och tänka på pappa.
Äntligen! Äntligen är det skola tänkte jag! En av de få ställen
jag slipper pappa på!
Jag smög på tå in till hans rum. Han låg och sov.
Jag var illa tvungen att klä på mig mina pinsamma, stinkande kläder igen.
Pappa hade sagt åt mig att jag inte skulle få äta någonting på en vecka eftersom
jag hade pratat utan lov igår. Jag smög ner medans han sov och tog mig en macka.
Jag vände mig om och där stog Andreas, min bror.
"Jag tjallar" sade han.
"Räcker det inte med att du inte hjälper mig när Han misshandlar mig?!" fräste jag.
Han blev tyst och gick långsamt utifrån köket.
Jag tog en plastpåse som låg på golvet och la mina böcker där i.
Sedan gick ut genom dörren, mot skolan.

Jag stod utanför skolan och min vän, enda vän, Mimmi kom och kramade mig.
Hon visste om hur min pappa var, och hon hade vetat det länge.
"Hur är det gumman" frågade hon.
"Han piskade mig igår, för jag råkade prata utan lov" Jag tittade ner i marken.
"Vill du följa med hem till mig efter skolan? Du kan få låna några kläder"
"Tror du inte han kommer att göra en av sina "lekar" med mig då?
"Nej, du sa ju att han hade sagt att du får sköta allt själv"
Jag sken upp av någon konstig anledning.
"Bra!"
"Mm, ska vi gå in"
Vi gick in mot skolan och alla tittade snett på mig, dom som inte gjorde det
hånskrattade åt mig istället.
"Ta inte åt dig av några idioter" bad Mimmi mig.
Vi gick in i klassrummet och lektionen började.

"Den här?" Vi var hemma hos mimmi och provade kläder nu.
"Nja, den är lite för liten, har du något större?" Jag vred mig om framför spegeln.
"De här då?" Hon blockade fram en blå tjocktröja och ett par svarta jeans.
"Mm, dom är bra!"
"De här trosorna och strumporna är nytvättade, du kan få de här fyra" Hon tog fram ett par
rosa trosor, ett par blåa, ett par gråa och ett bar mörkgröna med mönster på.
Hon tog också fram 3 par vita tjockstrumpor.
"Jag är glad att jag har dig" Jag kramade om henne hårt.
"Jag är glad att jag har dig med, vill du har den här filten, eller har du någon hemma?"
"Han låter mig inte ens få sova i en säng, utan en bänk i garaget."
"Stackare, ta den här också" Hon tittade ner och räkte mig en filt och en jacka.
"Tack så mycket, du vet att du är så jävla älskad va?"
"Haha, japp det vet jag" Vi skrattade lite.
Det ringde på Mimmis telefon och hon svarade medans jag satt i hennes soffa.
När hon hade svarat tittade hon ner i golvet och räckte mig telefonen.
"Det är din pappa"
Jag svalde och tog emot telefonen.
"Vart är du?" skrek han i telefonen.
"Pappa, det var du som ringde till Mimmi, min kompis"
"Du har inga kompisar!" fräste han.
"Men pappa, du ringde ju själv.
"Har jag bett dig prata? Du kommer hem nu, fattar du?!" Han nästan skrek i andra änden.
Sedan slängde han på luren.
"Han är full va?" sa Mimmi
"Vad tror du?!" Det rann tårar ner för mina kinder.
"Så, ja gumman, nu har du nya kläder iallafall, göm dom i garaget innan du går in"
Mimmi lät ytterst allvarlig.
"Ja, jag förstår, hejdå"

Nu stod jag utanför huset, jag hade gömt kläderna och det i garaget.
Utan att jag var beredd slet pappa upp dörren.
"Varför står du bara där som en jävla CP- unge? Vi ska leka en lek nu, du och jag, i ditt rum."
Jag svalde hårt och gick långsamt in..

fortsättning följer.... om den var bra? ^^

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

turbo001 - 6 aug 08 - 16:52- Betyg: