Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Spring nicht - hoppa inte [en del]

- Nej, jag vill inte, snälla pappa!, skrek jag mitt i den kalla natten.
- Ha-ha, käften på dig, sa han och hånlog.

Det var såhär mitt liv såg ut, ser bara mer och mer mörker i livet. Hela mitt 15 åriga liv har sett ut såhär, min pappa har våldtagit mig sedan jag var 2 år tillbaka. Det var i samband med att hans före detta flickvän Angelica stack. Han säger att hon stack eftersom hon inte kände någonting mer för honom, fast jag vet den hemska sanningen.

” Nathalia, din pappa har misshandlat mig eftersom att jag gjorde abort”

De orden kommer jag ihåg som att det var igår. Det var därför hon stack, hon gjorde det rätta medan jag stannade kvar och blå märkerna blir allt fler och min livs glöd håller på att försvinna helt och hållet.

Jag har fortfarande kontakt med henne, men det vet inte pappa om, såklart. Hon ringer mig nästan varje dag, hon är som min mamma. Min egen mamma stack efter födseln och det enda jag vet är att hon heter Ellen Natalia Mirella Zachrisson. Själv heter jag Nathalia om du inte redan hade listat ut det.

Nu känns det som att mitt liv börjar lida mot sitt slut. Jag orkar inge mer, jag orkar varken med slagen eller känslan att alltid vara mobbad och inte ha några kompisar. Jag har endast min hund Schaquill, en liten lång sak, en strävhårig tax.

Mitt i natten hade jag bestämt mig, jag ville inge mer, jag orkar inte mer. Fast jag hade några saker kvar att fixa innan, skriva blogg och lämna Schaquill till Angelica. Jag loggade in på datorn och loggade in på min blogg sida och började skriva, lät det bara rinna av.

” Kära blogg, nu är jag här igen =)

Glad eller sorlig dag? Jadu, det ser ganska likt ut som alltid annars, mår dåligt och det har jag väl mina skäl till också. Idag har jag varit ute med hunden, vilken söt liten go sak det är. Hon fyllde 6 år igår också. Grattis i efterskott till henne :D Vi var ute på en lång promenad idag också och Angelica följde med. Mina 2 bästa vänner (A) Guldstjärnor till de :D

Lite mer otrevliga nyheten är att jag inte kommer logga in här.. Har ingen skriv känsla något mer.. Så alla underbara människor som har stöttat mig och kommenterat min blogg.. Ni är fina männsikor. Kommer alltid att vaka över er, Puss Älskar er <3

Gonatt bloggen // Nathalia ”

Sådär, jag blev ganska nöjd med det inlägget, inget speciellt men sen när skrev jag intressanta inlägg, aldrig. Klockan var nu mitt i natten, närmare bestämt halv 3 och jag tänkte att Angelica skulle nog inte uppskatta att jag kom nu, men skulle jag säga varför skulle hon tvinga mig dit till henne.

Jag vaknade av att pappa stod och bankade på dörren och skrek. Jag klädde på mig och tog sedan med Schaquill som låg på sängen och sov. Hon behövde inget koppel så behövde inte oroa mig för det. Jag öppnade fönstret och hoppade ut. Vi bodde på bottenvåningen så det var inte precis högt. Jag gick över vägen och började traska genom parken som inte var jättestor men inte lite heller, ganska normal som jag alltid slutar med när jag beskriver någonting. När jag har hade kommit genom parken hade jag bara förbi en fotbollsplan kvar sedan var jag framme.

Klockan var väl inte mer än halv 5 när jag ringde på dörren, en yrvaken chockad
Angelica stod vid dörren, hon bad mig komma in, jag vet inte varför, hoppas hon
bara inte såg på mig att det var någonting? Jag fick nästan lite ångest av mina tankar
men nu hade jag bestämt mig, jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken
men jag var ändå stark nog att hålla dom inom mig. Jag åt en god frukost som hon
dukade fram åt oss, hon gav Schaquill lite mat och vatten och sedan satte hon sig
framför mig.

- Så varför ska jag ta hand om Schaquill ett par dagar?, sa hon misstänksamt.
- Eftersom vi ska åka bort, sa jag och log.
- Sluta Nathalia, jag se på dig att du ljuger, sa fortsatte hon.
- Nå kan jag ta in henne på ett hundhem eller vad det heter, sa jag irriterat.
- Nejnej, det är inte det. Jag är bara så rädd om dig, sa hon och kollade ner i backen.
- Förlåt, sa jag och kollade skamset ner i backen.

Jag satt hos henne ett bra tag, hon pratade om precis ingenting, vi gick ut med hunden,
hon verkade veta någonting hon inte vet. Fast det låtsades jag inte om. Hon verkade
ledsen på något sätt. När vi kom fram till porten kramade jag om henne hårt och sa
hejdå, jag tog upp hunden och kramade om den lika hårt med. Jag vinkade och
började gå mot närmaste höghus. Nu kunde inte tårarna hållas inne mer, jag kände
bara hur allt snart skulle ordna sig, för jag menar att det lär det göra va? Kommer jag
nu till de omtalade Nangijala?

Jag gick upp för trapporna, gick förbi en massa dörrar till ingenting. Jag kände hur jag
började bli yr, klarade jag inte ens av att ta självmord själv eller vadå? Jag hade bara
några trappsteg kvar, jag gick och jag gick, det kändes aldrig som att det skulle ta
slut. Fast upp kom jag ändå, jag såg att solen hade börjat gå ner, solnedgången var
så fin, varför kunde inte livet vara lika lätt som solnedgången var fin? Jag kände att
tårarna börja rinna allt mer och mer, jag tog fram min lilla leksak för sista gången, mitt silvriga rakblad, jag drog den mot handleden för alldeles sista gången. Jag såg hur männsikorna gick in och ut från trapp uppgångarna och kände hur min kraftiga blod förlust gjorde mig ännu mer illamående än vad jag var tidigare.

Jag gick mot kanten, jag kände mig nästan helt borta, nästan lite halvt död. Jag var skakig och andades djupt, sista stegen, bland de sista andetagen. Jag var framme vid den låga kanten, vid hustaket.

- Nathalia, Bitte spring nicht, hält dich das auch nicht zurück, dann spring ich für dich, viskade Angelica när hon kom fram med tårarna rinnandes ner för kinderna.

Jag gick fram emot henne och kramade om henne hårt och länge.

Översättning på slutet är: Snälla hoppa inte, håller inte heller det
dig tillbaka, hoppar jag för dig.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.5)
Dalvana - 24 aug 08 - 08:47
åh vad fin den var.
sorglig också ._.
<3
glasbit - 22 jul 08 - 16:43
väldigt fin, sorglig och bra!
loversarelonley - 26 jun 08 - 18:54
fin och sorlig *_________*
ILoveTAKIDA - 23 jun 08 - 17:42- Betyg:
Fin och sorglig :`(
johannaa_ - 23 jun 08 - 11:58- Betyg:
Jättefin! :)
Airya - 22 jun 08 - 22:35
den va fin :`) <3
TokioHotel4ever - 22 jun 08 - 21:41
håller med Evve där nere :)
Chillaah - 22 jun 08 - 21:39
fin :')

Skriven av
Ciissii
22 jun 08 - 21:34
(Har blivit läst 107 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord