Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

"Jag orkar inte mer!"

”Ser ni!? Ser ni vad samhället gör mot oss?!” Hon drog upp ärmen på sin svarta tröja så att de kunde se såren och ärren på hennes arm. Hennes ögon blixtrade av hat och ilska. ”Det här jävla samhället som vi har idag har drivit oss till allt det här! Fått
oss att tro att vi är värdelösa och inte värda ett enda jävla dugg. Förstår ni det? Ser ni det? Jag hatar den här världen! Det är hemskt att jag har blivit född till den och tvingad att leva i den! Att jag är för feg för att våga göra det jag egentligen vill!” Hon hade stannat och bara stirrade på dem krafterna i hennes kropp var slut. All glädje som hade funnits var också borta. Hon stod helt orkeslös framför dem.
”Förstår ni inte vad som händer?” Mumlade hon. ”Teater, allt är bara en teater som vi spelar, bara för att allt ska se så bra ut. För att ingen egentligen orkar bry sig. Tonåringar som karvar sönder sina kroppar och spyr upp den mat de får bara för att ingen vill se…” Hennes röst brast och hon började gråta. Benen vek sig under henne och
hon sjönk ner på den kalla asfalten.
Mascaran och den svarta kajalen började också långsamt rinna nerför hennes kinder och göra dem svartrandiga.
De stod hjälplösa och såg på henne, visste alla tre att de borde göra något, säga något åtminstone, men de visste inte vad. De kanske sa fel saker, så att allt bara blev värre. Ingen va dem hade sett henne såhär förut, visst de hade alla tre vetat om hur hon mådde oh de hade nog pratat med henne om det också. Men nu kände de att alla ord var slut. Vad skulle de säga utan att gör allt värre.
”Jag orkar inte mer…” Det var nästan som en viskning. ”Jag orkar inte med det här…” Hon såg så luten ut där hon satt ihopkrupen uppe på gångbron och grät.
Nu kom en av dem fram till henne och satte sig ner
bredvid sin vän oh kramade om henne.
”Jag vet, jag vet att du inte orkar. Men allt kommer bli bra” Viskade hon till sin vän. ”Allt kommer att bli bra…”
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4)
Eme_96 - 17 jun 08 - 08:56- Betyg:
Den var bra!!! :P

Skriven av
dimalim
17 jun 08 - 08:24
(Har blivit läst 303 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord