Stjärnfall : del fem |
Cut me open: 5
Glöm allt du vet om pjamaspartyn. Vi spelar inte riktigt efter reglerna.
När vi kommer fram till Emilia står det fullt med bilar parkerade framför den vita stenvillan, utebelysningen är dämpad och fånig tuggummipop hörs inifrån huset.
Cailyn, iklädd en sidenmorgonrock, parkerar bredvid en grön jeep och väntar sedan på att jag ska hoppa ur bilen.
”Vilka är här?” Undrar jag medan jag försöker att gå utan att tappa de vita lurviga tofflorna jag har på fötterna. De är i storlek 44 och jag misstänker att de är Georges. De är väldigt sköna, men något stora för mina storlek 35 fötter.
Cailyn rycker på axlarna och stryker undan en guldfärgad hårlock som envisas med att smita ur tofsen.
”Alla typ”
Med alla menas inte alla som går på Clentines, utan alla som är något.
Cailyn ringer inte på, hon öppnar helt enkelt dörren och går in med ett ”Hallå!” Och får en massa tjejer i pastellfärgade morgonrockar att komma i enad trupp.
Att döma av de har de redan hunnit öppna Emilias pappas vinförråd. Och hans spritförråd.
Emilia kommer fram med två plastglas inhållande någon rosa vätska, ger glasen och en varsin kindpuss till mig och Cailyn och fortsätter sedan in i vardagsrummet.
Överallt står det olika flaskor och glas.
Det närmaste du kommer mat är alla körsbär som ligger och guppar i bålen.
”Jag sa att du skulle äta hemma” Cailyn rycker på axlarna och stoppar ett körsbär i munnen, och sveper sedan drickan i plastglaset.
Alla lampor och belysning är släckt, och det enda som lyser upp vardagsrummet är alla de små rosa hallondoftande ljusen som står placerade lite överallt.
I sofforna ligger halvnakna tjejer och klunkar vin, röker, utbyter hemligheter eller masserar varandra.
På altanen utanför vardagsrummet står det en grill och några skrikanden tjejer omkring, som försöker få något som ska likna eld i den.
Det enda dom lyckas åstadkomma är att bränna upp lite av Meghans hår.
Meghans färgade och, som Cailyn alltid påminner mig om, smaklöst blonda hår.
Too bad.
Poolen på altanen ser alldeles spegelblank ut, och de dansande tjejernas siluetter speglas i den.
Det är inte en jättestor pool, men den är rund, kaklad och mysig.
I några sekunder står jag bara och stirrar, innan jag kommer på mig själv och öppnar den lite tröga antaldörren. Den himmelsblåa morgonrocken, som jag misstänker är Cailyns mammas fladdrar till lite, och jag skyndar mig att ta tag i den.
Varför vet jag inte riktigt. Det är inte så att någon skulle bry sig. De flesta har redan tagit av sina morgonrockar, och är för fulla eller för höga för att bry sig.
Luften ute är skön. Sval. Jag sluter ögonen och bara andas in den söta doften av alla möjliga blommor som finns i trädgården, innan jag går ner för att sätta mig på kanten till poolen.
Jag tränger mig ner mellan tre brunetter som jag egentligen inte känner eller brukar prata med.
De synar mig, från det lockiga röda håret ner till de lurviga tofflorna i storlek 44, och försöker att komma på om de tycker om mig eller inte.
Det faktumet att jag känner Cailyn gör det i alla fall omöjligt för att de att inte i alla fall låtsats att det är okej att jag sitter bredvid dem.
Brunetten närmast mig, Janet, räcker mig en flaska vin och ger mig ett snett leende.
”Du är Summer va?”
Jag skakar på huvudet. Såklart att hon inte vet mitt namn. Jag hatar det. Jag hatar det faktumet att jag vet vad hon heter, vad hennes jävla husdjur heter och vilken hennes favoritfärg är, men att hon inte ens kan mitt namn.
Men det jag hatar mest är att det är självklart.
”Autumn”
Janet ger mig ett ursäktande leende, men både jag och hon vet att hon inte bryr sig. Inte egentligen.
”Jag visste att det var en årstid i alla fall” Hon lägger huvudet på sned och jag vet inte vad hon förväntar sig att jag ska göra. Tacka henne?
”Jag heter Janet” Hon tar en klunk av en rosa flaska som står farligt nära poolen.
Trots att både hon och jag vet att jag kan hennes namn så låtsats vi att jag inte kan det.
Kanske är det för att hon är full, eller för att hon är på ovanligt bra humör, men Janet vänder inte bort sitt huvud, utan fortsätter att prata med mig.
Fråga meningslösa frågor med lika meningslösa svar. Som var jag föddes (I Hawaii, mamma och pappa var där för något reportage om någon storm) Vad jag tycker om skolan (Väldigt fin, och bra lärare) Om jag har några djur (En katt, en vit Siames vid namn Lenin som mamma fick av en tacksam klient)
Innan jag började på Clintense hade jag inte träffat tjejer som Janet och Cailyn. Såna som var så där fruktansvärt perfekta utan att ens anstränga sig. De hade sin fina stamtavla, och dessutom föräldrar som kom och hejade på deras fotbollsmatcher, och de hade sina klassiskt vackra utseenden.
Och de tog sitt liv som en självklarhet, var så fruktansvärt säkra på att de passade in, och på sin plats i livet.
I min gamla skola hade tjejer som Janet bara funnits på film.
Men vet du en sak?
De ser bättre ut i verkligheten.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Xoonie - 7 aug 08 - 18:26- Betyg:  | | Väääldigt bra <333 Älskar den, kan du inte ta och skriva lite mera?? ;] | | dinmamma - 29 jul 08 - 23:37 | | Så bra .. Hoppas det kommer mer (: | | prickigthallon - 20 jun 08 - 13:25- Betyg: | Älskar allt vad du skriver, hun <3
(hur är det? <3) | | tjoh - 15 jun 08 - 19:24 | | superbra skrivt, loooove it ! <3 |
|
|
|
