På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

An deiner Seite - vid din sida [2] th och nena ff

Tjena :) Nu en ny del, lite segt och kort menmen ;P Nu är
det ju sommarlov och chansen att det går snabbare
mellan delarna är stor, så håll utskik! :D

Del 2 - Deutchland - Germany - Tyskland

Tick, tack, tick, tack.. Jag hade fått en låt på huvudet, igen. Inte så jag kommer ihåg vad den heter eller hur den fortsätter utan bara dedär tickandet, det är härligt på något sätt. Jag satt just nu och väntade på att flyget skulle gå, jag kände resfebern inom mig, fast samtidigt en nervös känsla. Vad skulle hända i Tyskland? Nått positivt eller negativt? Kommer Simone vara snäll eller en sur hagga? Jag gick igenom kläderna jag hade hunnit köpa, det blev faktiskt en hel del och jag var väldigt nöjd. Jag hade hittat lite underkläder, 2 th tröjor, 4 par byxor, 2 linnen och 1 kjol. Jag köpte även lite hudprodukter, hårprodukter, smink och lite smycken och annat. Blev inte så dyrt som jag hade trott utan det blev mycket för pengarna.

Flyget mot Leipzig skulle gå om runt 20 minuter och mamma satt på nålar. Hon kunde verkligen inte sitta still.

- Alltså, tänk om hon lämnar oss ute på gatan, sa mamma nervöst.
- Ja, tänk om vi får bo på gatan, vad hemskt, sa jag ironisk.
- Nä alltså hon verkar inte vara sådan, fast det var så länge sedan vi träffades, sa hon och ställde sig upp.
- Det är väl inget att oroa sig för nu, sätt dig ner och chilla lite, sa jag och log.
- Dedär kommer från rätt mun. Så fort du fick veta att Bill hade blivit sjuk så sprang du runt i huset som en galen tupp, svarade hon surt.

Jag skrattade åt svaret, visserligen var det sant, fast vad hade det med saken att göra? Det handlade ju om en röst som skulle kunna förstöras för all framtid. Detta handlar om uteliggare för en natt eller bo hos Simone, en stor skillnad.

I Leipzig

På flygplatsen var det en massa folk, flygplatsen vi landade på var ganska stor och vi höll nästan på att gå vilse. Vi gick mot utgången, ute var det väldigt fint väder, mycket varmt och jag tog av mig till bara linne. Jag såg ingen som jag kunde tänka mig var Simone och tydligen inte mamma heller. Vars var hon? Vi satte oss på en parkbänk och väntade och väntade. Vi försökte få tag på henne men det var upptaget. Jag kände hur jag blev lite orolig, tänk om hon inte kommer? Fast ändå fanns ilskan där, jag förstår inte vad vi skulle hit att göra när hon inte var säker på att hon skulle komma. Fast säger man att man ska komma ska man väl hålla det också?

Efter 15 minuter enbart sittandes på bänken och spana efter en tjej med ljust hår och mörka ögon, hon är ganska lång, men ingen som liknar henne verkade komma.

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8)

sandruskapuska - 28 nov 08 - 02:44- Betyg: