På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Han som är speciell - 3

- Oh, shit, tack för alla kommentarer på förra delen! :''D<3 Men nu är det såhär att imorgon ska jag först ha skolavslutning (SOMMARLOV YA0! :D) och sen ska jag iväg och kommer bli borta hela helgen, så det kommer inte en ny del förrns på måndag, kanske söndag om jag hinner! Bara så att ni vet... Men låt det inte hindra er från att kommentera! ;D

När klockan var fyra började jag och Maja dra oss hemåt. Jag hade inte sett Arvid mer den dagen, och jag var faktiskt lite besviken över det om jag skulle vara ärlig.

På måndagsmorgonen när jag var på väg till skolan kom Jerker. Han kom cyklandes på sin cykel och saktade in då han kom upp vid mej.
”Hej!” sa han glatt.
”Hej hej” hälsade jag tillbaka.
”Ska du ha skjuts?” frågade han.
”Visst” svarade jag och hoppade upp på hans pakethållare.
”Gick de bra sen, på hemvägen menar jag?”
”Jadå” sa jag.
”Så bra” sa han. ”Jag var lite skeptisk till att låta dej gå ensam, men jag kunde ju inte lämna min egen fest, du kan ju tänka dej vad som kunde ha hänt då!” Jag skrattade till.
”Hur länge höll de på då?”
”Ja du… Fyra-tiden nån gång tror jag dom sista drog”
”Oj då”
När han kom fram till skolan väntade jag på honom när han låste sin cykel. Vi gick tillsammans in och bort till skåpen.
”Vi ses på lektionen” sa han och stannade vid sitt skåp. Jag fortsatte en bit till och kom fram till mitt eget skåp.
Skåpen på min skola var spygröna, och de var inte speciellt fräscha inuti heller, eftersom att vi aldrig fick tid att städa dom, och ingen normal människa skulle få för sej att städa ur sitt skåp på en rast.
Jag tog ut geografiboken och stängde igen skåpet. Vi skulle ha ett geografiprov på onsdag, så jag satte mej och började plugga till det.
”Ska jag förhöra dej?” hörde jag en röst bakom mej som sa. Jag vände mej förvånat om och fick syn på Sebbe.
”Eh… Vad gör du borta i min enhet?” frågade jag förvånat.
”Franska i åttornas klassrum” sa han och satte sej ner mitt emot mej. ”Ska jag eller inte?” frågade han. Jag räckte honom pappret och han läste igenom det. ”Vad heter Albaniens huvudstad?”
”Tirana…?”
”Japp” Han läste vidare. ”Grönland tillhör vilket land?”
”Danmark”
Han fortsatte att ställa liknande frågor tills Maja kom till oss.
”Hej hej” sa hon och satte sej ner bredvid mej. ”Vad har ni för er då?”
”Han förhör mej” sa jag.
”Men jag ska dra nu. Vi ses” sa han och log mot mej. Jag log tillbaka, och så försvann han bort mot sin enhet igen.
”Vad var det jag sa! Han gillar dej!”
”Kanske det” mumlade jag. Jerker kom och satte sej där Sebbe nyss suttit.
”Aha, och vad var det där om då?” sa han och blinkade med ena ögat. ”Hände det något mellan dej och Sebbe på festen eller?”
”Nej” sa jag. ”Men enligt Maja så gillar han mej”
”Han gör det!” sa Maja.
”Jaja, whatever” sa jag. Vår so-lärare Nina kom och släppte in oss i klassrummet.

När lektionen var slut var det dags för matteprovet. Jag hämtade nervöst ett sudd och läste igenom pappret som jag hade skrivit om ekvationer på. Jag var fortfarande osäker när det gällde ekvationer. Maja kom och satte sej bredvid.
”Var är Clara och Emilia?” frågade jag.
”Du vet mycket väl att vi har prov, och du vet vad Emilia tycker om prov!” Jag skrattade till.
Emilia hatade prov, och Clara hängde alltid med henne, så varje gång vi hade prov skolkade dom två, men dom brukade dyka upp nån gång vid lunchtid.
Per, matteläraren, kom med en bunt papper i handen och öppnade klassrummet. Jag gick in och satte mej på min plats och stoppade ner pappret i fickan.
När hela klassen slagit sej till ro började Per prata.
”Ni vet att vi ska ha matteprov, så stoppa undan allt förutom penna och sudd” sa han. Jerker, Elin och Stina stoppade ner ett par lappar de hade suttit och läst på i fickan. ”Dra isär era bänkar, och om jag ser att ni fuskar får ni göra om provet” sa Per och delade ut proven. ”Ni har en timme på er, det borde räcka. Varsågoda och sätt igång”
Jag läste första uppgiften.
Jag tänker på ett tal. Om jag multiplicerar det med 5 och adderar med 7 får jag talet 32. Vilket tal tänker jag på?
Den var enkel. Jag skrev en femma på det rutiga pappret och läste vidare. Vid fråga 5 fastnade jag.
Arvid har x antal äpplen. Han ger bort tre stycken till Elin, och sedan går han och köper åtta äpplen till. Han ger fem stycken till Emil, som ger honom ett tillbaka. Då har han 21 stycken äpplen. Hur många hade han från början?
Arvid… Hon hade av nån konstig anledning inte kunnat sluta tänka på honom! Hans underbara leende…
Jag ruskade till på huvudet och fortsatte med provet. Arvid fick jag tänka på senare.

40 minuter senare lämnade jag in provet och gick och satte mej på bänken utanför klassrummet och väntade på Maja. Hon kom ut tio minuter senare.
”Fy fan, jag hatar Pers matteprov!” sa hon argt. ”Kom, vi går ut, jag behöver luuuft!”
Vi gick ut och satte oss på bänken.
”Sista uppgiften, klarade du den? Vad skrev du?” frågade hon.
”Var det den om blommorna i trädgården och det?” frågade jag. Hon nickade. ”Den försökte jag mej inte ens på!”
”Nähä…” sa hon. ”Men såg du, uppgiften om ARVID!” Jag flinade.
”Jaa, jag såg det”
”Men… Är det inte han som går där borta? Frågade hon och pekade på en lång svarthårig kille en bit bort. Jag kisade med ögonen. Han var väldigt lik Arvid.
”Jo, det är det fan…”
”När man talar om trollen…” sa Maja och skrattade. ”Gå och prata med honom!”
”Nej fan, är du dum eller?!”
”ARVID!” skrek Maja högt och tydligt. Jag försökte göra mej så liten som möjligt samtidigt som jag kollade på killen. Han vände sej om, och jag såg med en gång att det inte var han. Jag rätade på mej igen.
”Det var inte han” sa jag och garvade. Maja kollade på honom.
”Oj…” sa hon och började garva hon med.
”Jag tycker vi går in nu, innan vi skämmer ut oss ännu mer” sa och reste mej upp. Maja gjorde detsamma och så gick vi in i skolan igen.
”Hej, hur gick det för er?” frågade Jerker som precis kommit ut ur klassrummet.
”Dåligt” svarade jag. ”Kunde typ inte tio uppgifter!”
”Aj då. För dej då?” frågade han vänd mot Maja.
”Sådär…”
”Okej” sa Jerker. Ingen av oss behövde fråga hur det hade gått för honom – han hade MVG på i stort sett varenda prov, men trots det kallades han inte för plugghäst. Han var faktiskt väldigt populär, och det var inte konstigt med hans utseende.
Hans lockiga smörblonda hår, som hängde ner i hans ögon på ett snyggt sett var allt annat än fult. Han hade en lång och muskulös kropp, och hans ansiktsdrag var mycket fina och hans klädstil var inte heller dålig.
”Ska vi dra en fika?” föreslog Maja. ”Det är trots allt två timmar kvar tills Gerds lektion börjar…” Jerker och jag nickade och så gick vi ut till cyklarna.
”Vem skjutsar mej?” frågade jag då de båda låste upp sina cyklar. Jerker tittade på Maja, som tittade tillbaka på Jerker.
”Jag suger på att skjutsa” sa Maja. ”Så hoppa upp på Jerkers cykel” Jag gjorde som hon sa och så började de cykla ner mot stan.
”Hur gick de för dej då på festen Jerker?” frågade jag och skrattade. ”Hittade du nån tjej som du kunde utnyttja under kvällen?”
Det var också en grej som Jerker var känd för – han hittade en tjej, höll henne under kvällen och sen dumpade han henne. Längsta förhållandet han hade haft hade varat i ungefär en vecka.
”Ja, faktiskt…” sa han.
”Vem var den olyckliga?” frågade jag och flinade. Maja fnissade till.
”Eh…”
”Har du redan glömt bort namnet?” frågade jag.
”Nej, alltså…” sa han.
”Så vem var det?”
”Eh, typ, en brunhårig tjej…” sa han tyst och ökade farten. Jag började skratta.
”Du är helt otrolig! Det har gått två dagar och du kommer inte ihåg hennes namn! Hur mycket drack du egentligen?!”
”Du, jag var nykter hela kvällen OCH natten!”
”Och du minns ändå inte hennes namn?! Ännu värre!”
Jerker fnyste till och stannade cykeln utanför Janssons konditori.
”Av med dej nu” sa han tjurigt. Jag hoppade skrattandes av cykeln och Jerker och Maja låste sina cyklar. Jerker såg tjurig ut. Jag gick fram och la ena armen om hans axlar.
”Förlåt Jerker, det var inte meningen, du kan ju inte rå för…”
”Att du är en player!” fnissade Maja och kom upp på hans andra sida. Han fnyste igen och skakade av sej min och Majas arm.
”Ni är dumma!” sa han och gick in. Jag och Maja försökte sluta skratta innan vi gick in på konditoriet, röda i ansiktet av allt skrattande.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

BlackDream - 11 nov 08 - 20:38

Haha ^^
Jättebra!

sandruskapuska - 25 okt 08 - 22:15- Betyg: