Vit flicka, svart pojke Del 2 |
Tack Tack för alla komentare på mina andra delar:)
Tim.
På kvällen innan han skulle lägga sig kunde han inte sluta tänka på henne. Hon var hur vacker som helst.
Det enda han störde sig på var hur hon var klädd. Hennes kläder var allt för perfekta, lika så hennes hår.
Och han visste att hon hade inget med honom alls att göra, därför hade han inte velat titta på henne för mycket, så han inte skulle falla för henne.
Tim visste att det skulle vara omöjligt att få henne.
Han tyckte ändå det var konstigt att hon hade blivit så besviken när han tittade bort, gillade hon honom? Nej, sa han till sig själv.
Med mycket om och men somnade tim till sist.
Morgonen där på vaknade han av att hans mormor skramlade med några koppar. Tim suckade och satte sig upp i sin sk säng.
– Jäkla koppar, svor han tyst för sig själv innan han masade sig upp hur sängen.
Han tittade på sängen. Det hade varit Tims fars säng som han hade lämnat kvar här innan han gav sig ut i kriget. Han kände hur tårarna hotade att rullar ner för hans kind. Det blev alltid så när Tim tänkte på han far. Han hade varit den enda tim någonsin kunnat lita på så mycket. Man kunde berätta allt för han. Och nu var han borta och tim hade inte kommit över det än.
Han slet sin blick från sängen och började vandra över betong golvet. Tim fick små hoppade fram till fåtöljen där hans kläder låg, för att inte frysa fötterna av dig.
När Tim dragit på sig sina kläder tittade han ut genom det oglasade fönstret, dom hade aldrig haft råd till att glasa in visa fönster, så dom fick stå där tomma och gapande.
Han såg folk i sin egen ålder som var på väg till skolan. Han suckade. Även fast var enda barn i världen hatade att gå till skolan, så uppskattade dom nog att dom kunde läsa och skriva. Tim hade tur, innan hans pappa hade gått bort hade han lärt honom att skriva och läsa. Han hade tyckt det var svårt och krångligt och framför allt onödigt. Men till sist hade han lärt sig alla krumelurerna som fanns över alt.
Han dundrade ner för trappan. Tims mormor tittade strängt på han.
– Att du aldrig ska ta det lugnt i trappan. Gnällde hon.
Han tittade ursäktande på henne och fortsatte sen ut till framsidan med alla kopparna på bordet.
Han satte sig på en stol bredvid sin bror. Dom utbyte tråkande blickar och sen tittade dom ut på gatan för att hoppas på att någon skulle gå förbi och vilja ha en kopp, eller flera.
Tim tog upp en mugg i handen, mest för att han inte hade något att göra. Han vägde den i handen medan han tittade på den. Den var vit med något blått mönster på, den var faktiskt ganska fin. Men onödig att ha. Han satte tillbaka den på borde och fortsatte titta ut på gatan.
Ut farande ur huset kom hans mor. Både tim och hans bror som satt på stolen bredvid tittade på henne när hon sprang mycket stressad iväg. Håret stod åt alla håll och sminket låg fult på hennes ansikte. Tims bröder blev varje gång förvånade när hon kom hem med smink i påsar. Sånt hade hon själv sagt att dom inte hade råd med.
Tim drog sin hand genom sitt hår och blev påmind att var tvungen att gör något åt det. Det stod åt precis alla väderstreck, riktigt afrokrull. Hans mormor brukade fläta det i många flätor men efter ett tag sprack gummi banden och efter åt stod det åt alla håll. Han hade redan sen innan bestämt att när gummi banden sprack denna gång skulle han klippa av nästan allt. Plötsligt började hans bror as garva. Tim tittade frågande på honom, men då gick han bara in i huset istället. Han ryckte på axlarna och fortsatte koncentrera sig på kopparna på bordet istället.
Dagen gick långsamt fram och det blev bara några få koppar sålda. Framåt tretiden var han snurrig i skallen av alla koppar och skulle just se till att gå in i huset och låta mormorn ta hand om försäljningen istället. Just då såg han henne springa förbi, bråttom idag igen. Hennes kläder var helt annorlunda idag och nu hade man inte kunnat gissa vilken familj hon kom ifrån. Hennes hår var uppsatt o en hög hästsvans och håret stod åt alla håll, visserligen inte som hans eget då. Nu när håret var uppsatt såg man hennes långa vackra nacke istället.
Åh var verkligen underbart vacker. Tim stängde ögon och vände sig om och gick mot huset.
– Vad heter du? ropade någon från gatan. Han snurrade runt och såg henne stå mitt på gatan och väntade på svar. När Tim tittade på henne slog hon blygt ner blicken i marken.
– Tim. sa han till svar. Du då?
Hon tittade upp från marken och log mot honom. Han bevarade hennes leenden.
– Hanna. svarade hon. Måste vidare.
Hon pekade blygt bort ditt hon skulle.
– Trevligt att träffas. svarade tim.
Hon log och sprang vidare.
Tim blev högröd i ansiktet. Han kom knappt ihåg vad dom pratade om, men han visste hon hette Hanna.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | Melowa - 12 jun 08 - 21:53- Betyg:  | | Fiint, men undar vilken tid dom lever i, 1800, 2000 talet? | | flickan-1994 - 12 jun 08 - 14:49 | | shiit så jävla bra fortsätt:) | | bellsan - 12 jun 08 - 14:44 | | Bra, fortsätt! :) |
|
|
|
