Varför skämmas för den jag älskar? Del 6 |
Följ med mig.
Men du sitter bara kvar i soffan i din grå ylletröja och tittar på mig.
Kom.
Men du sitter bara kvar. Tyst. Du brukar inte vara så tyst. Vad tänker du på egentligen, Gabriel? Vad är det som händer, min ängel?
Jag vet precis vad det är och vad som händer. Så varför frågar jag mig själv det?
Jag vet inte.
Du tycker synd om mig som måste gå på begravningen alldeles ensam. Ja, ensam är jag ju inte. Eller jo. Jag är så jävla ensam.
”Stilig du e”
Du studsar upp från soffan, som om du plötsligt kommer på en grej du måste göra.
En kram. Hård och varm. Länge. För länge. Måste gå nu.
Men du bara fortsätter krama. Jag hör att du gråter, snyftar förtvivlat i min famn, som om jag ska försvinna och aldrig mer komma tillbaka.
Jag kommer tillbaka.
Jag kommer tillbaka när det här är över.
”Var har du rosorna nu da?”
”Där borta.”
Du hämtar de vackra vita rosorna från glasbordet. Jag är så tacksam. Jag håller dom hårt i vänstra handen, tre stycken. Det var du som tyckte att det skulle vara tre. Det symboliserar familjen, sa du. Mamma, pappa, barn. Lite skämtsamt sådär. Som man brukade leka på dagis.
Men det här är verklighet.
”Tack”, säger jag efter en stund. För rosorna alltså, men det har du nog redan glömt.
”Gabriel? Asså förlåt, men jag tror inte att jag klarar av det här.”
Du har inga uppmuntrande ord att komma med den här gången. Kanske har dom tagit slut.
Ja, så är det nog. Men det är mitt fel, bara mitt.
Jag tog slut på dom.
Du följer med mig en bra bit på vägen. Rättar till slipsen och jag ser i dina ögon att du tycker att jag är fin. Önskar bara att du kunde säga det också. ”Så, nu är du fin”. Men du säger inget.
Nu går du.
Nu lämnar du mig.
Tack.
Tack för att du bara går och lämnar mig nu.
Det ska du ha ett jävligt fett tack för.
Krama mig morsan.
Krama mig om du vill.
Och hon tar ett försiktigt steg fram och kramar mig. En försiktig kram. Som blir mindre och mindre försiktig. Och jag är inte säker på om jag kramar henne tillbaka. Mina armar håller inte om hennes kropp. Jag känner ingen kropp, är liksom avdomnad hela jag. Det är hon som håller. Jag låter henne göra det.
Låter henne få en liten stund med sin son.
Innan klockorna ringer och det är dags för oss att gå in.
Kyrkan är vacker. Dagen är vacker. Men i mitt hjärta är det bara trasigt, mörkt och kallt medan prästen snackar om vilken fin människa farsan var. Alla fina saker han har gjort i sitt liv, alltid så snäll mot människor. Hjälpsam och stöttande. Är det inte så man säger om alla människor som har dött?
Han var så fin. Eller hon. Är det verkligen så, alltid?
Prästen pratar på. Men säger inte ett jävla skit om varför farsan dog.
Det var på grund av hans son. Ja, han sitter här förresten. Där borta. Ja, han med den vita skjortan, jeansen och den svarta blanka slipsen.
Hur fan kan man ha jeans på sin egen pappas begravning?
Varför inte?
Det är på grund av honom som allt det här hände. Hans son är bög. Det var därför det här hände. Hans pappa fick ont i hjärtat, orkade inte leva mer. Och allt är på grund av den där jävla sonen! Pappan fick så ont. Tänkte; det här är inte min son. Du är inte min son längre. Gå och dö bara. Du kan fan bara gå och hänga dig nånstans!
Det var han som hängde sig.
Förlåt.
Ja, förlåt. Men jag vet inte vad jag ber om förlåtelse för.
Sorry Gabriel, men jag tror faktiskt att det är dig jag ber och förlåtelse för.
Skulle aldrig ha hänt..
Jag älskar ju dig.
Var finns du nu?
Ligger du hemma i sängen och läser svenska dagbladet eller sport?
Står du på balkongen och blickar ut över gården och barnen och försöker glömma bort att tänka på mig?
Lyssnar på skriken
Skratten
Dom avlägsna ljuden från Essingen. Billjud.
Lyssnar,
Kanske på dina egna hjärtslag
Går dom sönder nu?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | kirakira - 10 jun 09 - 23:22 | | Aj... Sista meningen. | | beatr1ce - 26 jun 08 - 15:22 | | Älska de sista meningarna :') | Qwatie - 9 jun 08 - 20:29- Betyg:  | Shiiiet vad bra :)
Asså, ord är överflödiga.
Skulle du kunna skicka ett medelande när näsa del kommer? (a) | | Elon_B - 9 jun 08 - 19:18- Betyg: | !!!!! :O
Den sista meningen, den gjorde hela delen, som var helt
jäkla OTROLIGT, till något som var ÄNNU mer otroligt,
den gjorde allt helt magiskt! :O
Den där sista meningen, den fick mina ögon att bli helt
tårögda, såjäkla bra skrivet så att den inte finns :O
Sättet du skriver på och hur du beskriver känslorna,
!! :O Det här är SJUKT bra...!
Om du vill så kan du skicka ett medelande när nästa del
kommer, uppskattar det massa! =D <333
5+++!! | | limekladdkaka - 9 jun 08 - 18:52- Betyg: | | Seriöst. Man hittar inga ord! *blickar neråt* | | sorgen - 9 jun 08 - 15:53 | | Samma som jag sa innan. | | Alexiz93 - 9 jun 08 - 15:03 | | bra:) |
|
|
|
