En liten saga, del 2 |
"Men vart har Mr Willson tagit vägen?" Suckade Annabelle "Han lovade ju faktiskt att komma till frukosten, varför ska han alltid ut och ränna på morgonen? Frukosten blir ju försenad och brödet blir kallt och teet är inte lika gott uppvärmt" Fortsatte hon att muttra.
"Men Annabelle" Svarade hennes syster "Nu tycker jag att du är lite väl hård, om han vill ut och ränna på morgonen är det hans beslut, även fast jag inte heller gillar det. Men vi måste lära oss att acceptera att han inte har samma vanor som vi"
Annabelle muttrade något till svar innan hon gick ut till köket för att hämta smöret. De två systrarna satte sig ned vid bordt för att börja sin frukost. Det var inte direkt en prat frukost utan åt sitt bröd och drack sitt te under tystnad medan tankarna virvlade omkring i deras huvuden.
"Annabelle, vad tycker du huset ska få för färg idag?" Sade plötsligt Marybeth. Annabelle hoppade nästan till i stolen helt ofrbredd på att hennes syster skulle tilltala henne under deras helga frukost.
"Ja..." Sade hon dröjande. "Vi har ju fått väldigt många turkosa blommor i trädgården, så varför inte matcha?" Svarade hon sedan. Marybeth satt tyst ett tag och tog in det hennes syster sade innan hon började prata igen:
"Jo, du har nog rätt" Svarade hon sen.
Sedan återgick de till sin tysta frukost och det enda som hördes var klirret av porslin som då och då slog i bordet när dom drack sitt te. Dom var helt ofröbredd på smällen från hallen när Mr Willson kom in i hallen, de båda systrarna hoppade högt av föskräckelse. Eller snarare svävade en bit ovanför sina stolar som do altid gjorde när dom blev totalt överraskade av något.
"Men käre Mr Willson, vad gör ni? Ska ni ge oss n hjärtattack såhär tidigt på morgonen?" Sade Annabelle surt som fortfarande inte hade kommit över sin ilska över att Mr Willson inte befann sig på rätt ställe vid rätt tidpunkt.
"Oj, oj ursäkta" svarade Mr Willson och snubblade på na ord ja boktasvligt talat så snubblade han faktiskt n i matrummet och det tog ett tag inan han återfick balansen och kunde blicka ut över frukostbordet.
"Men vad ni ser blek ut" Sade Marybeth oroigt. "Mår ni inte bra?"
"Jo...jodå" svarade Mr Willson innan han med raska steg försvann uppför trappan till husets övervåning.
"Och ingen frukost äter han heller" Muttrade Annabelle när Mr Willson hade försvunnit utom hörhåll.
|
|
|
|
