Andrastos & Kaimana 1 |
I Econwaya är alla växtätare. Ett rikt land på odlingar och andra delikatesser för dessa vegetarianer. I all färsk vegetation kommer ibland en och annan häst eller ko. Djuren går fritt i Leaxxe, den stora inhängnaden mitt i landet. I Econwaya är alla jordnära och alla där klättrar lika lätt i träd, klippor och berg som de springer snabbt på marken. Deras goda fysik och kondition gör dem överlägsna i krig, men de är fredliga och försvarar bara ifall de måste. I Econwaya blir folket sällan sjuka och lever långa lyckliga liv. Deras flagga är grön och har runliknande djur på. De brukar ha gröna och blå tatueringar som föreställer kristaller, djur eller växter.
Aylaykka är ett fattigt land som sällan bjuder på fruktsamma skördar. Landet är mycket mindre än deras överlägsna grannland, Econwaya. De har förlorat sin mark i krig. Trots det ger sig männen iväg i krig för att försöka vinna mer mark till sitt fattiga land. Katastrofer som flodvågar och jordbävningar är inte så ovanliga i Aylaykka. Människorna är både fattiga på friskhet och förstånd. De tvingas ibland äta jord. De jagar mycket, så djuren har flytt in till Econwaya, och igenom det starka landets murar kommer ingen. Så kort sagt måste Aylaykka försöka överleva på fiske. Folket lever korta liv, och går tyvärr ofta en plågsam död till mötes. De vuxna är kända för att lura handelsmän, och deras aggresivitet smittar av sig på avkommorna. De kommunicerar med knorrljud, men lär sig med hjälp av stöldgods som pergament, böcker och skrivplattor mer och mer av det svenska språket. Aylaykkas folk är ofta såriga, sjuka och smutsiga. Deras orena vatten tvingar dem till att gå ner till det stora havet för att få riktigt vatten.
Är ni redo? Nu börjar vi!
Kaimana lever i Econwaya. Hon är en frisk, stark, smidig och snabb flicka. Hennes namn betyder diamant. Andrastos lever i fattiga Aylaykka. han är en blyg och svag pojke. Han är slö med skniven, och i Aylaykka får man slåss för maten. Det man fångar äter man. Han är knappast överviktig. Han får vara lycklig om han får någon mat överhuvudtaget. Båda är 12 år.
¨
Andrastos
"Vad unge göra?" hans far tittar strängt på sin son.
"Jag äta, hungrig. Fånga inte mat."
"Unk, gruff!" fnyser fadern "Du egen mat äta. Min jag ha. Du äta jord."
"Jag hungrig. Jag ont magen." försöker Andrastos.
I andra sekunden sprutar blodet från pojkens arm.
"Du äta eller tyst!" säger fadern strängt.
"Jag jord äta" säger Andrastos
Pojken känner smärtan i armen. Trots det går han och letar jord.
"Äta äta, gruff!" fnyser han då och då.
Ibland har han tur och får syn på mögliga och torkade rötter.
"Mat, äcklig. Men jag inte så hungrig." gruffar han.
Kaimana
"Far!" ropar den väluppfostrade flickan. "Far!"
"Ja, min dotter?" en vänlig man med tatuerade gröna diamanter runt kroppen och som bara har vävt tyt virat runt privata stället kommer gående mot henne.
Kaimana sitter i marmorpalatsets fönser, och har då fin utsikt över östra delen av Aylaykka.
"Pojken vi såg igår äter hungerjord nu igen, far."
"Ja, se det!" sa mannen "Hans aggressiva föräldrar piskade väl honom, för se på hans arm!"
"Ouhj." Kaimana rös "Att de vågar!"
Andrastos
"Andrastos !" kraxar hans mamma "Hit du komma, fortplanta!"
"Komma!" ropar Adrastots.
"Flicka här med. Land överleva. Börja."
I landet får 12 åringar befrukta varandra först. Sen många fler gånger till innan de kommer upp i 25-åldern, får då brukar de dö mellan 20-30 år.
Andrastos var inte van, men flickan verkade vara det.
Mamman såg stolt på medan de nakna barnen höll på på golvet.
"Vi hitta henne från annan familj. Vi nästan ta din syster."
Andrastos blinkade bort en tår. Den stenhårda kulturen om att landet skulle överleva tvingade ofrivillga barn till fortplantning.
Mamman granskade de nakna 12-åringarna.
"Jag tror inte färdigt. Igen!" kraxade hon.
Fem minuter senare sa hon stolt:
"Nu färdigt. Andrastos äta mer!"
Och så knuffade hon bort honom.
Fortsätta?!
|
|
|
|
