Hur kan man välja mellan sin pojkvän och mamma? 2 |
näst sista delen tror jag
Du vet att du alltid har mig va?
Fan Khaled, att jag alltid ska bli tårögd av dina ord. Det måste väl betyda nånting? Att du är nånting för mig? Nåt starkt?
Ja, jag vet att jag har dig.
Jag har mamma också. Det är bara det att hon inte har varit sig själv sen pappa dog.
När ska du bli dig själv igen, mamma? Du har en dotter vet du.
Khaled
Varför måste jag välja mellan de personer i världen som jag älskar mest. Nej, jag ändrar det där. De enda personer jag älskar. Ingen annan.
Vill du att jag ska ta livet av mig, mamma? Är det så?
Jag vet att det inte är så, men är det så konstigt att jag börjar undra ibland? För när jag är död, då kommer jag inte tillbaka. Precis som pappa, han kommer inte heller tillbaka.
När ska du slänga hans gamla tobakspaket och halsduken du gav honom en jul för längesen?
Förlåt.
Du behöver inte slänga.
Du behöver aldrig slänga.
Fan vad jag hatar mig själv nu.
Jag älskade också pappa.
Skulle aldrig slänga de där gamla tobakspaketen.
Skulle fan dö för att få ha dem kvar.
Khaled, jag gillar att din säng är så mjuk. Jag kommer så väl ihåg när jag låg i den första gången. Jag minns att det gjorde ont då. Du lade täcket över min kropp och inombords skrek jag av smärta. Du såg det i mina ögon, lät mig sova. Jag sov bort smärtan på några timmar, din mamma kom in med saft. Hon är så snäll, låter mig gråta i sin famn precis som du gör. Jag är så tacksam för er.
Jag är tacksam för dig också mamma. Och jag vet att du skulle ta mig i din famn om du inte var så ledsen och förvirrad. Det är nästan som om du har glömt bort att du har mig.
Men du har mig, mamma.
Varför får jag inte ha dig?
Pappa, du skulle ha sett oss nu. Du är inte rasist i alla fall. Det tror jag inte att mamma heller är. Hon är nog bara rädd? Rädd för vad? Jag mår bra. Nu mår jag bra.
Men pappa, du skulle kunna prata med henne om du var här. Fan att du inte är här! Du skulle ha gillat
Khaled. Han är allt man vill att en människa ska vara. Du skulle nog bli glad om du visste att han har tagit bort det onda i mig. Vant mig vid livet igen. Livet utan dig.
Mamma, ska jag behöva leva ett liv utan dig också?
Nej, jag ska inte ta livet av mig. Jag ska inte sluta älska min dotter bara för att min man har dött. Han är en ängel nu, men jag är ledsen ändå. Han har fått vingar nu, han kan flyga och vaka över oss natt som dag. Men han kan inte krama mig längre, inte så att det känns. Och kan inte stå vis spisen och laga mat, inte röka på balkongen, inte gå genom vardagsrummet när man sitter och tittar på tv. Han fanns ju överallt, nu är han så stor att saknaden rinner över ibland. Och då orkar jag inte andas.
Åh, älskling, har du kunnat andas sen din pappa försvann? Jag har inte varit där, varken sett eller hört. Jag är en usel mamma jag vet. Och den där killen, Khaled, jag ser ju på dig, i alla du gör ser jag hur mycket du tycker om honom.
Du älskar honom lika mycket som du älskade pappa va?
Men du, jag är rädd. För honom kanske. För det okända. För hela den här situationen. Jag känner ju inte honom, inte hans familj. Och jag kan för allt i världen inte förstå varför jag inte vill. Varför jag inte kan. Jag älskar ju dig.
Khaled
Kan du hålla mig i handen?
Jag känner mig lite sjuk.
Av saknad kanske
Jag saknar min mamma
En ängels närvaro
Att hon ska fatta
Att du fanns där och inte hon
När jag grät
Du såg aldrig tårarna mamma?
Jag vill ge dig en chans till
Men vet inte om jag kan
Du är ju trots allt min mamma
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | dikter_93 - 1 jun 08 - 11:56- Betyg:  | | så bra så jag inte vet vad jag ska skriva | | Roseaf - 31 maj 08 - 17:12- Betyg: | | så himlaa bra !!!<3333 | | prickigthallon - 31 maj 08 - 14:17- Betyg: | | Hur fint som helst alltså. Blir lite tårögd här alltså. |
|
|
|
