You kill me well - del sexton (th fanfic) |
Okej, jag har inte skrivit på ett tag.har varit upptagen med att inte leva, och trust me, det tar mer tid och kraft än att leva.
hursomhelst, en ny del, ska försöka skriva nästa så snart som möjligt
Part sixteen. Tell me you’re worth it all
(Bill)
Hans andetag är det enda som stör tystnaden. Han andas långsamt, mycket saktare än mig. hur mycket jag än anstränger mig andas vi aldrig i takt.
Ögonen är stängda och han ligger ihopkrupen, med den ena armen runt om mig. Jag vågar inte röra på mig, rädd att störa honom eller väcka honom. Ligger vaken och lyssnar till de små ljuden han gör när han sover.
Söt är han. Ser så liten och oskyldig ut.
Jag höjer handen för att stryka honom över pannan, men stannar några centimeter ifrån, och lägger sedan tillbaka handen igen.
Jag vågar inte ens röra vid honom.
Tänk om han går sönder då? Tänk om jag tar sönder honom?
Han är alldeles för fin. Finast.
Jag kastar en blick på den gröna klockan som hänger på väggen. Halv tre. Alltså var det några timmar kvar innan jag var tvungen att väcka honom, eller hoppas att han vaknade själv, jag vågade inte väcka honom. För tänk om Tom kommer in när Daniel ligger i min säng?
Jag skakar bort tanken och återgår till att studera den vackra pojken bredvid mig.
Det vanligtvis så ordnade håret är rufsigt, och trots att jag inte kan se ögonen vet jag att de är genomträngade blå. Diamond eyes.
Sakta, sakta och försiktigt trasslar jag mig ur hans varma arm och reser mig upp, placerar mina fötter på det kalla golvet och tassar fram till det minimala kylskåpet.
Jag har alltid varit svag för nattmat. Just det där att sitta mitt i tystnaden, mörkret och bara tänka medan käkarna bearbetar maten har alltid varit något nästan magiskt för mig.
När vi är hemma brukar Tom äta nattmat tillsammans med mig. det är inget vi bestämmer. Det bara blir så.
Vi två. Han bara står där i köket när jag kommer ner och håller på att bre några mackor. Tre till sig, och två till mig.
Jag öppnar kylskåpet och tar ut resterna av ostpajen jag och Daniel åt till kvällsmat. Utan att värma den sätter jag mig ner på golvet, ryggen mot kylskåpet och pajen i knäet.
Mina händer skakar lite och jag försöker att inte tänka på Tom.
Världens finaste bror. Världens bästa bror.
Hur mycket jag än blundar spelas hans ord upp för mig igen och igen och igen.
”Du är så jävla patetisk, vet du det? Och hur du ser ut är nästan ännu värre. Seriöst Bill, du ser ut som en jävla tjej”
Jag stoppar en till tugga paj i munnen. Tuggar snabbt.
Helst av allt vill jag bara rusa in till Toms rum, kasta mig runt hans hals och säga att det inte går någonting, ingenting gör någonting så länge det blir som vanligt mellan oss.
Men jag rör inte på mig.
Sitter bara stilla på det där kalla golvet.
Och Gustav. Jag får dåligt samvete för att jag inte hört av mig till honom. Det kan inte vara särskilt kul att sitta på det där skabbiga hotellrummet själv. Med enbart trasiga tankar som sällskap.
Jag tar upp mobilen och knappar in ett meddelande till honom.
Så att han vet att jag finns här.
Daniel ger ifrån sig ett kvidande ljud, och jag funderar på att springa fram till honom, hålla om honom och fråga vad han drömmer för något. För jag vill vara med och bekämpa hans mardrömmar. Jag vill vara med honom mot allt. Alltid.
Men jag vågar inte. Tänk om han bara stirrar på mig och sedan puttar bort mig?
Han kanske inte alls känner samma sak som mig?
Pajen är nästan slut, men jag känner mig fortfarande hungrig. Eller inte hungrig, mest rastlös. Som om det är något jag måste göra. Nu. direkt.
Istället för att lyssna på vad det är så öppnar jag kylskåpet igen, och tar fram några muffins. Blåbär.
Jag tycker egentligen inte alls om blåbär, men Daniel hade envisats med att köpa dom, sagt att de påminde honom om sommar hos hans mormor.
Efter att ha stirrat på muffinsarna ett tag bestämmer jag mig för att testa, och tar försiktigt en tugga av den minsta av dom.
Den smakar underbart.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | PsychicPlay - 10 apr 09 - 14:33- Betyg:  | | seriöst, helt jävla awesome. :D | | Mangasagan - 1 jun 08 - 19:07- Betyg: | wow! Du skriver så himla underbart!<3
MERA! <33 | | prickigthallon - 31 maj 08 - 13:54- Betyg: | | Tone, du skriver finast i världen <3 | | sandruskapuska - 30 maj 08 - 06:39- Betyg: | | Wow.1 kommentarenn e min Asbra. Verkligen <3<3<3 |
|
|
|
