Fan vad snygg du har blivit brorsan (del 4) |
Det har nu gått ungefär ett år sedan det där hände. Men för Anna känns det som en hel livstid. Månader utan den man älskar mest på hela jorden är som en evighet i ett trasigt hjärta.
Anna har ingen aning om vad Alex tänker på, hur han känner. När han ser på henne, vidrör henne de gånger han måste för att mamma och pappa inte ska börja misstänka något. Till exempel den där gången för några veckor sedan när de hade släktkalas för mammas pappa, alltså deras morfar, när han fyllde sextiofem. Då hade Alex kommit fram till henne och gett henne av vänskaplig kram. Anna tyckte att den var lite för lång och obekväm, men hon sa aldrig något. Istället låtsades hon att allt var okej.
Ja, morfar, allt är precis som det ska.
Yeh right
Ja men varför inte? Inget har förändrats sedan du var här hos oss. Jag var kanske tio och Alex tolv, vi drack saft ur lila plastmuggar och inte vita. Och vi dansade med dig, morfar. Två syskon som dansar med sin morfar ute i regnet fast det är svinkallt och de vet att de kommer bli förkylda. Men vad brydde vi oss då morfar?
Då flöt livet på som det skulle.
Nu är allt så nytt för oss.
Och Alex, vill du veta hur det kändes att vara i din famn där på verandan? Vad jag tänkte på, hur jag upplevde det. Jag ska försöka berätta för dig, trots att det smärtar och gör ont i mig.
Dina starka pojkarmar om min smala midja. Anorexiabarn, sa en del. Men du tyckte alltid att jag var perfekt. Jag är glad för det, Alex.
Det kändes bra när du kramade mig. Det kändes alldeles för bra.
Förlåt.
De har slutat prata med varandra. Tycker att det är bäst så. När de möter varandra i hallen eller så när de är på väg ut, eller i köket när de ska hämta något käk och ta med sig upp på rummen. Ja, de bor inte tillsammans längre. Att stöta ihop med varandra är ungefär som att råka krocka med någon på gatan, man tittar, man bara stirrar, sedan går man bara vidare. Bryr sig inte så mycket. Precis så är det. Lika bra att sluta bry sig helt och hållet.
Men värst är det ändå när de ska ha familjekväll. Det har de varje fredag, har de haft så länge de kan minnas nu. De är inte som andra familjer, de flesta är ute var för sig en fredagskväll, men inte de. Pappa brukar hyra hem en video och så äter de alltid popcorn och chokladpraliner. Det är de här kvällarna som gör mest ont, i själen, i kroppen, överallt. För då är de alla samlade. Tillsammans. Och då är det meningen att de ska älska varandra som bara en familj kan. Men det är inte så enkelt när man känner sig tvungen att älska en person på ett helt annat sätt än vad man i själva verket vill.
Alex, det är så svårt att älska dig som bara en bror när du är så mycket mer för mig.
Klockan är lite över nio. Det är en fredagskväll i början av juli, det är varmt ute och det ser skönt ut. Anna skulle vilja springa ut ur huset, genom skogen, till den lilla bron vid vattenfallet några kilometer bort.
Springa tillbaka till barndomen.
Tillbaka i tiden.
Fast det inte går.
Titta i album kan man
Titta på kort och minnas
Och skratta
Men då kan man inte leva
Man måste leva.
Alex sitter så nära. De två i soffan, han och Anna. Mamma och pappa i varsin fåtölj. Teven står på, de har hyrt en spännande thriller. Men Anna tycker inte att den är spännande. Hade hon varit fem år yngre hade hon kunnat somna. Hade det varit ett år och några månader tidigare, om han inte suttit så förbaskat nära. Men det gör han. Fan. Hans vänstra axel snuddar vid henne ibland. Anna lägger upp fötterna på soffan, efter en stund hamnar de i Alex knä. Han ler lite, börjar massera dem varsamt.. Vad tänker han på egentligen?
VAD TÄNKER DEN JÄVELN PÅ?
Oj, det var inte meningen. Inte planerat. Men det känns så skönt. Så avslappnande. Varken mamma eller pappa har märkt något. De tycker väl att detta är helt normalt. Det är väl inget konstigt med att en syster kramar eller vidrör sin bror. Det är väl inget konstigt med det?
Jo, det är konstigt.
Det är inte bara konstigt.
Det är farligt.
Jag är inte din syster, Alex
Förlåt, men jag kan inte…
När hjärnan säger något annat.
jag kan älska dig
ja
men det är så svårt
säkert för dig också
vi kanske ska ta en paus?
nej
ta en paus från att vara en familj
det går inte
NEJ
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.9) | Pumisa - 30 maj 08 - 13:33- Betyg:  | | LOVE IT :D | | Mp3 - 30 maj 08 - 06:41 | | Jag älskar <3 | Lovely__ - 28 maj 08 - 19:24- Betyg:  | Mycket bra skrivet, har läst alla nu:)
Men jag skulle gärna vilja veta hur gamla de är?
man blir lite nyfiken, så det skulle ju vara bra om du kanske fick in det på något sätt i en del:) | | glittersplitter - 28 maj 08 - 19:03 | | Nästa del fort! :) | | johannaa_ - 28 maj 08 - 18:46- Betyg: | har just läst allt, otroligt bra!
Nästa del snart kanske? :D | | -Cute - 28 maj 08 - 18:23- Betyg: | läste alla nu, jättebra verkligen.
Men jag grinar, grinar för att jag varit med om samma sak.
Vi var visserligen inte riktiga syskon, men allt är ändå sabbat nu.
Fan...jaja ska inte babbla om mina problem, du skriver jättebra <3 | | Elon_B - 28 maj 08 - 17:26- Betyg: | aoww, den här är ju jättebra! =D <33
Skriiv mer nuuu! =D
*såld* | | dikter_93 - 28 maj 08 - 16:32 | jättebra och jag kan inte vänta på nästa snälla skriv en till nu
skriv när nästa kommer | | Qwatie - 28 maj 08 - 16:12- Betyg: | Jag gillar denhär novellen riktigt mycket :)
Du skriver jävligt bra :P | | Roseaf - 28 maj 08 - 16:04- Betyg: | | så jääävla bra !! < 3333 |
|
|
|
