Känslor som väller (Del 1!!!) |
Elin gick långsamt fram på vägen, sparkade på en sten eller två. Vädret var mulet, det hade kommit någon enstaka regnskur under dagen.
Varför kan det inte vara sol, nu när hon är så ledsen?
Hon frös under sin tunna tröja, hon borde tagit jackan imorse, men skitsamma nu. Ingenting betyder något längre.
Hon sparkar på en ihopknycklad colaburk, den flyger på en killes ben, som står någon meter bort.
Han vänder sig om, han är ganska lång, en stor snedlugg som täcker ena ögat, han ser ganska mystisk ut. Han har en mörkgrön kappa som räcker till knänen, och ett par svarta stuprörsjeans.
- Oj, förlåt, säger Elin när hon inser att hon träffat killen med burken.
- Det är lungt, säger han, och ler, hans tänder är väldigt vita, han måste ha blekt dom, tänker Elin.
Han går några steg emot Elin, han har händerna i fickorna, och svänger en gång med huvudet så för att luggen åkte in framför ögonen.
- Vad heter du? frågar han.
- Elin, dudå? säger Elin, lite frånvarande.
- Anton.
- Jaha... Anton, jag måste dra, men vi kanske ses, säger Elin och försöker komma förbi han.
- Em.. säger han när Elin går om honom, "Vilket håll ska du åt? Vi kanske kan göra sällskap...?"
- Tror inte det, jag har brottom hem, säger hon utan att vända sig om.
- Jaha, okej, men... vi ses!
- Mm... säger Elin och går sin väg.
Jag orkar inte med någon kille just nu, ursäktar Elin för sig själv.
|
| Kommentarer | | Alexiz93 - 16 maj 08 - 20:55 | | bra:) |
|
|
|
