1MK Del 2 |
Namnlös gick på grusvägen mot centrum med pennan på ryggen.
Solen sken sedan ängeln Gabriel hade visat sig.
Namnlös log och hoppa över gropen i vägen.
Han gick in i den gröna glada skogen som hade rest sig från horisonten.
Ändå att träden täckte det mästa av skyn, så var det ljus inne i skogen.
Namnlös stanna till.
En läskig skepnad vid horisontens kant visa sig.
Den öppna ögonen och gav Namnlös ett flin och ett par röda ögon.
Den tog ett språng och sprang mot Namnlös.
Namnlös börja springa.
Dens ben var längre än Namnlös som inte hade några alls.
Namnlös försökte för sitt liv springa ifrån, men det var inte han natur att springa.
Oftast går inte dom på han, liten som han är.
Varelsen hoppa upp till trädens toppar och vred sig så han stod mot Namnlös.
Namnlös blunda så hårt han kunde.
Han ville inte se sin mördare.
Varelsen gav ifrån sig en rap och prata med en löjligt barnslig röst:
- Där är du!
Han gav ett frågande, förvånad blick blick till Namnlös med sina gröna ögon..
Han hoppa in i en stor och grön buske vid vägens kant.
Efter några minuter stack han ut huvudet ur busken och börja undersöka Namnlös.
Hans tjocka händer nöp Namnlös i nacken och la huvudet på sne.
- Du är inte min kompis va?
- Va, jag? Ne..
Namnlös rätta till pennan på ryggen och vände om för att gå till centrum.
Han blev stoppad av varelsens huvud som stack fram framför han.
- Jag heter Alf och är nästan 7 1/2 år.
Alf räckte fram handen och vifta glatt med den tomte-liknande med ett vitt klott på.
Namnlös kolla frågande på Alf och hans Alv-öron.
Men svara orsäkert:
- Jag heter Namnlös och jag vet faktis inte min ålder.
Alf tog sin hand på handen för att stoppa att skrattet skulle komma ut.
Men la sig sedan ner på marken och börja gapskratta.
Han sparka med benen och hållde händerna på magen.
Namnlös fortsätte gå och kolla ner i marken.
Alf följde efter medans han torka bort tårarna från skratt-anfallet.
Skrattet förvandlades till en min som inte Namnlös förstod.
- Jag har en kompis, men jag vet inte var han är?
Har du sett han?
Namnlös kolla upp.
- Det vet väll inte jag..
Hur ser han ut?
Alf tänkte och sa efter en stund.
- Han är.. typ, vit.
Och, har två två ögon och en näsa plus en mun.
Han är rund, rätt rund, inte rund på det sättet men..
Men om går runt han så här så är han inte kantig som jag utan som..dig!
Han har inga ben och man kan gå igenom han.
Och han är typ såhär lång.
Namnlös nicka.
- Har du sett han?!
Alf stanna och log lyckligt.
Namnlös skaka på huvudet.
Alf glittrande ögon blev som vanliga igen.
Alf sucka och sparka på en sten så den flög iväg flera meter.
- Och en till sak om min kompis..
Namnlös lyssna på Alf.
- Det är bara jag som kan se han.
Namnlös hade lust och slå till han, men ett problem..
Han hade inga armar, men dom växer ut när han blir vuxen.
Namnlös viska:
- Dummo!
- Sa du något, Namnlös?
- Nej då..
Doms ögon sken som solen mitt i den skinande dagen, som hade kommit fram till cenrtum!
______________________________________ _______________________
Hur tyckte du om del 2?? Och jag lovar mycket snart kommer del 3..
|
| Kommentarer | | frozenlove - 14 jan 09 - 18:12 | bra (x Men du skriver inte hela "formen" utav ordet. Du böjer dem inte, eller hur man nu ska kunna förklara >.< Te.x. "Namnlös viska:" istället ska de vara "Namnlös viskaDE, eller viskAR så man vet vilket "tid" det utspelar sej i (:
men diggar handligen<3 (: |
|
|
|
