Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Nerina och livet där efter. (del34)

Hej, här kommer del trettiofyra av Nerina och livet där efter. Såå, nu är det då bara sex delar kvar sen då..

Nerina.
-Pfft!, sa Hermione och slängde sig ner på soffan bredvid mig. Vi var båda utmattade efter vår sista minuten runda i Diagongränden. Det var den 23 december, dagen innan julafton, och vi skulle äta en festmåltid under kvällen. Det var jag, Hermione och Ginny som skulle laga den. Det hade under de senaste två dagarna visat sig att Tonks verkligen inte kunde laga mat!
-Kommer ni snart eller?, sa Ginny och skrattade. Hon hade stuckit ut sitt huvud genom dörren som gick till köket. Vi själva befann oss i sällskapsrummet. Hon hade en sjalett i håret, och det märktes att hon redan var i gång med maten.
-Nej, jag är trött!, pustade Hermione. Jag tänkte efter. Hon var ju nästan aldrig trött!
-Okej, ni får vila i en halv timme!, sa Ginny, och så försvann hennes huvud från dörröppningen.
-Jag tror aldrig jag har handlat så här mycket!, suckade jag, och log. Jag hade köpt mycket saker till Devan, bland annat en kvastkäpp. Hoppas han kommer gilla den.
-Inte jag heller!, sa Hermione. Efter det sa vi inget mer, utan blundade. Under dagen hade jag även kommit på att det var min och Dracos ettåriga bröllops dag i över morgon. Jag hade i min hast tillsist hittat en passande present. Det var ett smycke, eller mer en medaljong. Den hade en lång, kraftig kedja, som sedan lätt smälte samman med medaljongen. Medaljongen såg ut som en slakts medalj, men på den var de två händer som höll i varandra. Medaljongen var helt i silver, med gröna detaljer. Mycket passande faktiskt. Jag gäspade, jag var så trött.

-Vakna!!, skrek en röst, och någon ruskade vildsint på mig. Jag öppnade ögonen, och över mig stod en lång man med rött hår, ett skelett liknande ansikte, och utstående, men vänliga ögon. Där stod Lupin. Jag satte mig genast upp, och fann att alla som bodde i huset nu befann sig i sällskaps rummet. Alla pratade i munnen på varandra, och Ginny satt i soffan mitt emot mig och snyftade. Någon meter därifrån stod Harry och lugnade ner Ron, som skrek argsint.
-Vad har hänt?, sa jag, och tittade på Lupin. Han såg mycket alvarlig och skrämd ut.
-Vi fick just besök av en Patronus som meddelade att familjen Weaslys hus hade blivigt intaget av döttsätare, och ingen mindre än Voldermort själv hade varit där, sa Lupin. Hans blick var orolig. Jag kunde inte fatta det!
-Var familjen Weasly där?, frågade jag ängsligt. Jag ville inte tro att de var där, fast än det var självklart. Han tittade på mig som om jag vore dum, men sa sedan dröjande:
-Ja, alla utom Ron och Ginny de är ju här, i säkerhet. Plötsligt ställde sig Black upp på en av sofforna. Han såg vildare ut än vanligt, med sitt långa hår.
-Tyst!, skrek han, och alla tystnade, och vände sig emot honom. Han såg med en alvarlig min ut över allesammans.
-Vi måste självklart fara till familjen Weaslys hem, och hjälpa dem, sa han beslutsamt.
-Jag följer med, sa Ron ännu bestämdare. Jag hade aldrig sätt Ron så upprörd, inte ens när han förlorat i schack, som han enligt sin mening var bäst i.
-Jag också, sa Harry, Hermione och.. Jag kunde inte fattade detta heller, Draco! Han såg på mig, och gav mig en blick som betydde: Jag är skyldig dem det. Jag nickade, men innan jag hann säga jag med, så sa Black:
-Nej. Ni stannar här. Ni är alla omyndiga, sa han, men Hermione harklade sig. Han himlade med ögonen, och sa:
-Utom Hermione, som fyllt 17 redan. Men i vilket fall får ni inte följa med! Och protestera inte, tillade han snabbt, och tittade på Ron. Ron gav Black en mördande blick.
-Men det är min FAMILJ! Det är mina bröder och mina föräldrar! Jag borde följa med!, skrek han argt. Jag förstod verkligen att han kände så, jag ville också följa med. Då reste sig Lupin.
-Jag håller med Sirius, ni ska inte följa med. Vi skulle aldrig bli förlåtna av Molly eller Arthur om det hände er någonting. De vill nog heller inte att någon mer i er familj ska komma till skada, sa han dystert. Han trodde alltså att de var skadade. Ron suckade tungt. På hans kind rann en tår, som han snabbt torkade. Hermione gick fram till honom, och kramade honom.
-Vi är tillbaka på nolltid, sa Tonks, och log ett halvhjärtat leende. Man såg att hon var rädd, och att hon hade gråtigt. Vi alla visste att det mycket troligt inte skulle gå på nolltid. Snare mycket lång tid.
-Kommer du Tonks?, sa Black, och sträckte ut sin hand efter henne. Hon tog den, och tog sedan hårt tag i Lupins hand. Lupin gav henne en sorgsen min, och tog sedan tag i Blacks lediga hand. Nu stod de i en liten ring, och jag anade att de snart skulle lämna rummet.
-På tre. Ett, två, TRE!, sa Lupin, och med ens var de alla tre försvunna i tomma intet. Kvar stod vi andra, de flesta av oss grät. Draco kom fram till mig, och kramade mig hårt. Vad skulle vi göra nu?

Det var då det trettiofjärde avsnittet av Nerina och Livet där efter. Hoppas att ni gillade det. Kommentera! Kramar//irmis
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
_NotAnAngel_ - 10 maj 08 - 11:19- Betyg:
FÖRLÅÅÅÅÅÅT IRMA<'3 Jag känner mej heldum>< Jag GLÖMDE att läsa denna, FÖRLÅT, jag loggade ju in för ett tag sedan, men glömde att läsa, för jag var tvungen att göra en annan sak, åsså hade jag glömt att läsa"/ FÖRLÅT<'3
Hur som helst var detta kapitel ett bra kapitel.
En oförrutsägbar händelse dök upp, och jag fick en chock. Jag trodde jag läst fel. Fantastiskt bra skrivet<'3
och SNÄLLA, låt det inte ta slut:o Då måste jag hålla ÄNNU en tyst minut:O
sandruskapuska - 10 maj 08 - 04:54- Betyg:
Jättebra. o håller med rihannalover till 100!! <3<33<<3
rihannalover - 7 maj 08 - 19:28- Betyg:
Irma du vågar bara döda nån i familjen Weasley i alla fall inte
fred eller George Dom e så roliga=)
Snyft det är bara några delar kvar!!
Älskar Nerina hon har blivit en del av mitt liv<3
Och du irMis har fått mig att gilla Bellatrix<3
Vad ska jag göra utan Nerina(Vet ej)
Aja du är jätte duktig vill ha mkt mer<333//Kramar Rihannalover
Chillaah - 6 maj 08 - 22:09
ååååååhhhhh ! snälla inte weaslys!iallafall inte fred ! super bra! skynda med nästa snälla FÅR PAIK! OCH JAG UPPTÄCKTE JUST ATT KAPPEN N ÄR OHEÖRT SEG!FY ! MERA NU INNAN JAG, INNAN JAG..., GAAAAAAH !<3<3<3
Summerlover - 6 maj 08 - 20:31- Betyg:
Döda inte Weasly!!! du får inte!!!!!!

skriv på nu Irma :P
TokioHotel4ever - 6 maj 08 - 19:47
Du FÅR inte döda NÅGON av Weaslyarna för då ska jag döda DIG! :P
fluglort - 6 maj 08 - 19:43- Betyg:
GAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!
du får ju inte döda dem! :'|
DU FÅR INTE DÖDA DEM, HÖR DU DET IRMELINA?! :| :@
HÖR DU DET?!
OM NÅGON AV DEM (förutom Percey) DÖR SÅ SKALL JAG PERSONLIGEN SKICKA EN MYCKET ARGSINT VÅLNAD EFTER DIG! *ondskefullt bloddrypande skratt*
/Flugis
Lauren - 6 maj 08 - 19:16- Betyg:
SPRING EFTER!!!!!!!!! haha

SKIT BRA <3
hanochhon - 5 maj 08 - 20:25- Betyg:
HUR BRA SOM HELST!!:O DU FÅR INTE DÖDA DEEM :O !! buh på dig
isånna fall XD MEN SKIT BRA^^
Kram HoH <3
Mangasagan - 5 maj 08 - 13:51- Betyg:
Jättebra!<3 Bara så du vet förlåter jag dig inte om du dödat någon av Weaslysarna! (eller jo det gör jag, men jag blir så *buhuuu* ledsen xP)
MERA!:D<3
Niice - 5 maj 08 - 11:03- Betyg:
Braa :D<3

Skriven av
IrMiS
4 maj 08 - 23:04
(Har blivit läst 107 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord