Fan fic del 2 Sjukhuset och gräl. |
Jo det är det.. Det är faktiskt sant! Jag har fått ett
backstage kontrakt! Jag blir helt darrig och tror jag håller
på att svimma! Jag är en av alla 15 som fått backstage
kontrakt! Det är i LA, och jag kommer aldrig få åka ditt för
mina föräldrar. Men jag måste berätta , jag måste försöka få
dom att förstå.. Jag är fortfarande otroligt skakig och när
jag hastigt reser mig ur datastolen ramlar jag ihop , jag
vet inte om det var av min knäsvaghet eller att jag var
otróligt chockad och glad så att jag svimmade. Sen kommer
jag inte ihåg någonting.
3 dagar senare vaknar jag, på sjukhuset! Jag förstog inte
vad jag gjorde där , jag hade ju bara svimmat.. Eller?
När jag försökte sätta mig upp kände jag en outhävlig smärta
i mitt huvud. Vad har hänt med mig? Jag vrider mig om
försiktigt och ser pappa sitta bredvid. Han berättar att jag
troligen svimmat och sedan slagit i mitt huvud i min
sängkant så jag hamnade i koma. Han berättar också att han
läst mitt e-mail och säger att jag inte ska ha för höga
förhoppningar, jag vill inte förstå vad han menar.. Men endå
frågar jag vad han menade med det. Han sa att jag inte kunde
åka dit alldelles ensam, och att varken han eller mamma skulle köra mig enda till Los angeles för en dum backstage. Jag blir fruktansvärt ledsen arg o besviken. Jag skriker åt honom : "Att ni aldrig kan förstå! Ni vill ju inte ens försöka att förstå! Kan ni aldrig göra något annat än att tänka på er själva och sluta vara så jävla själviska och bara prata om pengar hela tiden! Jag hatar dig ut härifrån! " Pappa ser ut som ett vandrande frågetecken men reser sig hastigt upp med en blick jag aldrig sett honom i förut.. En förvånad blick som endå ser ledsen ut. Sen går han ut. Jag börjar gråta , jag hade världens chans att träffa mitt livs kärlek.. Han är mitt allt , jag kan offra vad som helst för honom, Bill Kaulitz.
Jag hatar mina föräldrar så sjukt mycket! Men jag SKA till
LA , på ett eller annat sätt .. och INGET kan hindra mig..
Fortsättning följer..
|
|
|
|
