Drakflickan Del 2 |
Drakflickan satt ihopkrupen på toppen
av den stora spruckna stenen/ägget i mitten av ängen.
Hon funderade på om hon skulle ta
och flyga ner till den stora sjön som hon
hade upptäckt. Den låg på andra sidan skogen.
Hon bestämde sig för att göra det, hon fällde
ut de stora fjällpryda silveraktiga vingarna
och flög iväg högt över de spetsiga trädtopparna.
Drakflickan hade växt upp hos den enda som hade
vågat ta emot henne, den äldsta i skogen, hon
var den mest kloka och modiga av alla de olika
varelser som fanns i den stora skogen. Hennes namn
var Hedda Feriinelii, och hon var en trollpacka av det
verkligaste slag. Den där kvällen när Drakflickan
"föddes" förblev ängen en Fasans Äng för de flesta
varelserna i skogen. Men Hedda Feriinelii hade klivit
fram och tagit henne med sig in i hennes trånga stuga.
Hon hade lärt Drakflickan alla de möjliga små enkla
trollformler och besvärjelser, men hon sparade de riktigt
svåra till en senare ålder..
Drakflickan landade mjukt på stranden framför den lilla
sjön som lyste klarblå och glittrade i solens vita strålar.
Hon andades in den lätta luften av tång och sjögräs,
samtidigt som hon fällde ihop sin ståtliga vingar och
vadade ut i det kalla vattnet.. Doppet blev snabbt och
kyligt men det piggade upp henne med en väldig fart.
Hon fick ny energi som om att det var en av Heddas växter,
som hon brukade tugga på när hon var sjuk
för att få energin tillbaka.
Hon lade sig ner på den varma stranden
för att få värmen tillbaka.
Hon slöt sina ögon för en sekund,
när hon hörde ett kuttrande ljud.
Hon öppnade ögonen snabbt igen och tittade sig omkring,
men hon såg inget. Hon tittade åt olika håll,
men såg ej något. Hon tittade rakt upp, och där!
Där flög tre fjärilar; en grön, en blå och en rosa!
Det lät som om att de kivades om någonting,
Drakflickan iakttog dem under några minuter
och lyssnade till deras olika ljud;
...Uuiii!...Oooiii!..Wwiii!. Ungefär så långt hann
hon höra (det upprepades flera gånger) tills den blåa
fjärilen upptäckte henne och flög iväg, den rosa såg
henne också och tog samma väg som den blåa. Men den gröna
flög runt hennes huvud, runt,runt flera varv ända tills den
föll och landade i hennes - nu torra - knä...
Fortsättning Följer..
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | tavasa - 10 apr 06 - 06:17- Betyg:  | | jätte bra historia skriv enbok av den |
|
|
|
