Mia drog på sig sina mörkblå jeans och gjorde ett försök till att dra in magen men insåg att det inte gick. Hon testade att lägga sig på rygg men favoritjeansen kunde inte i vilken ställning hon än stod i knäppas, magen var i vägen. En ansträngd suck pös ut genom de hårt sammanpressade röda läpparna. Jeansen hittade sin plats längst in i garderoben där alla andra kläder som inte kom runt hennes mage hamnade. Ännu en gång rotade Mia fram de grå mjukisbyxorna och lät bli att titta i spegeln.
Det var en fin dag men Mia kände sig inte alls på humör trots att solen sken från en klarblå himmel. Sommarlovet hade börjat för tre veckor sedan men hon var redan trött på det. Inga vänner var hemma, men även om de vore hemma skulle de inte umgås med henne. Sen de fick reda på att hon var gravid hade tystnaden när hon kom i korridoren varit oändlig, ryggtavlorna som visades var många och matsalsbesöken blev allt färre då hon avskydde att äta ensam. De hon kallat sina vänner var de första som lämnade henne i sticket när hon behövde en hand att hålla i mest.
Det var för tre månader sen Mia fick reda på att hon var gravid. I flera nätter låg hon vaken och på dagarna låtsades hon vara sjuk. Förvirringen växte sig större med varje andetag och illamåendet var inte långt efter. Hon pratade inte med någon, visade sig inte utanför rummets fyra väggar och svarade inte heller på några samtal. Hennes föräldrar skulle aldrig någonsin förstå, ända sen Mia var liten hade hennes pappa präntat in i Mias och Mias lillasyster Sonjas huvuden att man skulle gifta sig innan man skaffade barn. Hennes föräldrar var även starkt troende och skammen skulle vara stor.
Killen Mia träffade var väldigt trevlig och Mias föräldrar tyckte om honom. Hans namn var Pontus och var två år äldre än Mia, vilket inte bekymrade hennes familj avsevärt.
Pontus och Mia hade träffats för nästan ett år sedan på en gemensam väns fest. Det var som på film, kärlek vid första ögonkastet trots att varken Pontus eller Mia trodde på det. När Mia hade gått fram till Pontus för att fråga ifall de skulle dansa klickade det direkt, Mia hade till och med vänt sig om och kollat ifall det bara var hon som hörde klicket. Pontus blå ögon glittrade och hade det inte varit för att han höll i Mia hade hon ramlat ihop. Knäna vek sig så fort han tittade på henne och fjärilarna i magen hade fest dygnet runt. De hade setts hela sommaren och fortsatt träffats när skolan började. Asfalten förvandlades varje morgon till moln.
Livet lekte och livslusten ångade ur Mias skrattande mun. Till den dag då hon tyckte att hennes mens dröjt lite för länge för att det skulle vara normalt.
Nervsammanbrottet var ett faktum och Mia bröt ihop. Hon tillbringade timmar för att åka till apotek som låg tillräckligt långt bort och köpte x antal graviditetstest. Hon tillbringade timmar inne på toaletter som låg annat än på hemmaplan och kissade på x antal provstickor. Hon tillbringade timmar på golvet varje gång resultatet visat sig och framkallade ångest. Alla dessa timmar tillbringade hon alldeles ensam. Skulle hennes föräldrar få reda på det skulle hon begravas levande och hur Pontus skulle reagera hade hon ingen aning om.
För att vara riktigt säker gick hon även till tre ungdomsmottagningar och alla svaren kom tillbaka likadant. Hon var gravid.
En dag i slutet av februari var stämningen i huset ovanligt kall. Det var som att gå ifrån en istid utomhus in till en kallare istid innanför ekdörren. Mia blev inkallad till vardagsrummet och hon gick in med huvudet hängandes.
En av barnmorskorna hade ringt hem till dem och berättat att Mia varit där för ett graviditetstest. Mamman sa ingenting men pappan fyllde ut hennes tystnad med att skrika alla ord han kom på. Under tiden stod Mia där hon stått hela tiden och när pappan var klar med utskällningen vände hon sig om, fortfarande med huvudet hängandes, och gick upp för trappan. Hon kände ingenting. Alla fjärilar var borta och de var ersatta med illamående. Hon mådde illa hela tiden, allra mest när hon gick förbi en spegel. Hennes förut snygga figur växte hela tiden, fast än omgivningen inte märkte någonting, hon klagade i tystnad på att sömmar som fortfarande höll ihop kläderna sprack och visade hennes stora kropp.
Samma kväll som hennes föräldrar fått reda på Mias stora hemlighet kom mamman in på Mias rum, utan att knacka som hon alltid annars brukade göra. Hon stod stilla i dörröppning och sa allt i en enda mening, meningen som fick tillvaron att rasa samman totalt.
--
Fortsättning?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.3) |
| Sparkling_Ink - 25 apr 08 - 13:20 |
| JA <3 |
| sofiiie - 22 apr 08 - 20:33 |
självklart! och fort!
super bra Mimmi :D |
Rosapapper - 22 apr 08 - 19:55- Betyg:  |
| Jättebra:D fortsätt ^^ |
| TrasigFlikka - 22 apr 08 - 19:02- Betyg: |
Åh, alltså, åh,
mer Mimmi, mer!
Helt åh, bara ge mig mer :D |
| eddra - 22 apr 08 - 15:53 |
Älskar dina olika uttryck :D Just LOVE them :D
Och så klart vill jag ha en fortsättning NU!! |
| Chillaah - 21 apr 08 - 21:06 |
| fortsättning? var det en fråga ?:O fortsättning NU !<33 |
| Mangasagan - 21 apr 08 - 20:30 |
| Fortsätt snälla!:) Jättebra=) |
chekko - 21 apr 08 - 19:57- Betyg:  |
| fortsätt snälla=D den var jätte bra:) vill bara läsa vidare:P |
