Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Vilse i bergen.. #1

När jag vaknar är klockan närmare nio och jag suckar, jag slänger en blick på högen med ridkläder som ligger slängd bredvid sängen.
Jag tar på mig mina beiga ridbyxor och mitt svarta linne.
När jag kommer ner i köket så sitter pappa på en stol vid bänken och väntar på att frukosten ska bli klar.
- Hej, jag trodde inte du skulle vakna idag! Skrattar han och lägger ett stekt ägg på en tallrik.
Jag går bort till honom och tar tacksamt emot tallriken.

När jag kommer ut till stallet så står Hannibal i hagen och tittar på mig med sina söta, mörka ögon.
Jag ger honom en klapp på mulen och skyndar mig sen in i stallet.
I stallet står min bästa kompis Leona och mockar till sin häst Tycoon.
- Hej! Säger jag och går och hämtar en grep.
- Hej! Säger hon och ler. Ska vi rida ut sen? Frågar hon och ler mot mig.
Solens strålar lyser på hennes blonda hår och hennes leende är så gulligt i det där ljuset.
Jag nickar glatt och börjar fösa undan halmen från hörnet.
Vi mockar klart och när vi äntligen är klara så går vi bort och hämtar ett grimskaft innan vi fortsätter ut mot hagen.
Hannibal kommer travande mot oss när jag öppnar den översta eltråden.
Jag knäpper fast grimskaftet i grimman och väntar tills Leona fått tag på Tycoon med att gå ut.
Hannibal går lugnt bredvid mig in i boxen och jag tar av grimman, jag hänger den utanför boxdörren och går med Leona för att hämta borstar.
Jag börjar borsta av Hannibal med rejäla tag samtidigt som jag småpratar och skrattar med Leona.
- Ska vi rida till bergen eller i skogen? Frågar Leona och ler.
Jag rycker lite på axlarna och tittar på Leona med ett leende.
- Det var väldigt längesedan jag red i bergen! Säger jag och tittar på Hannibal.
- Men då kan vi väl rida dit? Frågar Leona och ler mot Tycoon.
Jag nickar glatt och kratsar ena hoven med ett leende på läpparna.
- Ska vi rida barbacka? Frågar plötsligt Leona.
Jag tänker efter lite men bestämmer mig sedan för att jag tänker göra det idag, så jag nickar och ler mot henne med ett litet snett leende.

Vi sätter igång hästarna i skritt och styr dem på en liten volt.
Leona skrattar en aning och klappar Tycoon på halsen.
- Ska vi gå då? Frågar Leona och tar lite i tygeln så Tycoon börjar gå mot stigen som leder oss till bergen.
Hannibal skrittar på med raska steg och dem rytmiska ljuden från hovarna som slår mot asfalten får mig att njuta.
Tycoon ger ifrån sig en glad gnäggning och ökar på stegen ännu lite mer.
När vi svänger in på en lerig stig så börjar plötsligt Leona trava så jag smackar lite på Hannibal och är snart ifatt henne.
Jag skrattar lite och klappar Hannibal på halsen, hans mjuka steg får det att kännas säkert i den annars så skumpiga traven.

Den fågelkvitterfyllda skogen lugnar ner sig och ljudet från den porlande forsen är det ända som fyller skogen med ljud. Men flickors skratt får det att ändras och skogen återfår sina vanliga, lugna ljud.

- Ska vi galoppera? Hör jag Leona ropa, eftersom hon travar lite framför och eftersom vi är nära den porlande forsen så kan jag precis urskilja orden som susar genom vinden.
Jag nickar för mig själv och ökar på traven lite, när Tycoon faller in i galopp börjar även Hannibal galoppera med jämna, rytmiska, smidiga steg.
Jag njuter och glappar lite på tyglarna, Hannibal ökar på stegen lite och länger på den smäckra halsen.
Vi saktar lugnt av till skritt och klappar deras smäckra halsar.
Hannibal frustar nöjt och vi ger dem långa tyglar.
Vi skrittar sakta längs den leriga stigen som så småningom kommer leda oss till bergen.
Jag skrattar lite och Leona ler glatt mot mig, jag märker att hon njuter och jag njuter också, jag har längtat efter det här jättelänge.
När vi kommer in till ängen som gränsar till bergen så börjar mörka moln torna upp sig på himlen, några regnstänk träffar oss men det slutar lika snabbt igen.

Tycoon och Hannibal faller lugnt in i galopp, Hannibal ökar på galoppen och jag rider lugnt förbi Tycoon. En plötslig smäll och ett ljus i ögonvrån får mig att hoppa till och Hannibal tvärstannar.
Jag hamnar runt halsen men återfår snabbt balansen.
Jag tittar skräckslaget omkring mig men jag kan inte se ett spår av Leona.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
your - 20 apr 08 - 19:43
Gud, vad spännande. Undrar var Leona är... :S

Skriven av
Horse_Power
15 apr 08 - 18:40
(Har blivit läst 36 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord