HJÄLP! |
undrar om någon vet hur jag skall kunna leva vidare med mitt liv, min morfar tog nämligen självmord när jag var 7 år, nu är jag snart 16 och gråter ännu över saken OFTA, samma med min katt som jag haft hela mitt liv, den avlivades dagen efter min födelsedag förra året som en 15 årig katt. jag saknar båda så mkt, jag behöver hjälp med detta, det är otroligt svårt för mej detta.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | sotnos90 - 15 apr 08 - 20:46 | Hejsan!
Enligt det du skriver verkar du inte ha bearbetat sorgen varken av din morfar eller katt.
Vet du varför han valde att avsluta sitt liv som han gjorde? Var din katt sjuk?
Jag tror du behöver bearbeta sorgen och har någon som finns där för dig, som har erfarenhet och som kan svara på dina frågor.
Vill du så kan du prata med mig. Jag jobbar i jouren och jag lyssnar gärna och jag kan försöka svara på dina frågor.
Mejla mig på dikta så kan du få min MSN.
Ta hand om dig!
Kram Sandra | wow_93_ - 14 apr 08 - 18:42- Betyg:  | .. alla kmr dö ingen kmr leva för evigt..
vi kmr alla träffas sen i himmelen.. | | _NotAnAngel_ - 14 apr 08 - 16:48 | Det är verkligen synd för dej, men det kanske inte är världens hemskaste.
För snart ett år sedan så förlorade jag två stycken VÄLDIGT nära till mej, och det tog mej VÄLDIGT hårt, men jag har hållt masken ett bra tag, men det är väldigt svårt då tonåren börjar igen.
Det jag tycker att du ska göra, om du vill... dö? Så är det att du kan leva för dem som faktiskt älskar dej.
Att någon nära dör är väldigt svårt, men eftersom jag tror på andar o änglar, så tänker jag alltid att deras ande följer mej som en skyddsängel.
Att en morfar tar självmord är förstås svårt, antagligen, eftersom den tillhör en släkt som förmodligen stod dej nära, och det blir ett hårt slag mot en sjuåring, men jag tycker du ska kämpa, och jag finns här för dej.
Att ta sitt liv är faktiskt "egoistiskt" med tanke på hur många som skulle få gråta tårar över dej, så det är ingen utväg [det kan resultera till, som det hänt i, tror det var Skottland, att dess vänner också tar sitt liv pga saknaden till den förste]
Kämpa vidare, så kommer det att gå, tänk på alla vuxna, dem har förmodligen gått igenom den här fasen, tänk dina föräldrar, mor/farföräldrar osv, någon kommer/har förlåra/t sin mor och far [om man inte dör innan].
Kämpa, du har varit stark att klara nio år, kanske nio till?
Puss,
Lina |
|
|
|
