En tonårings perspektiv. [del 2] |
Om det inte var så komplicerat att dö utan skuldkänslor, hade jag nog varit död för länge sen.
fortsätt kämpa intalar jag mig själv varge morgon. Sedan gör jag det bästa för att utstråla lycka när jag kommer till skolan.
Men utstrålning har jag ingen, ännu en anledning till att jag är så otroligt ointressant. Jag menar Lis och Angelica mina bästa vänner har allt!
Utstrålningen, skönheten... men framförallt lycken. Men, de två bråkar hela dagarna, drar mig åt vart sitt håll så jag går mitt itu, både fysiskt och psykiskt.
Om det kunde vara lite enklare allt, om... Ja, jag kommer inte på något mer att säga som låter bra. Det skulle bara bli tomma ord.
Men jag ska, jag vill klara detta. För allas skull, de ska se att jag kan fixa det aldrig visa mig svag bara le och sägs
- jag heter sol jag kan klara det. Ja, egentligen heter jag sol - veig jag borde straffa mamma och pappa för det. Men jag gillar mitt smeknamn sol. Även om det inte stämmer så bra just nu...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | eddra - 14 apr 08 - 16:40- Betyg:  | | korta delar men jag vill gärna ha mer ändå (AA) | | _NotAnAngel_ - 10 apr 08 - 16:47- Betyg: | Liiite korta, men bra skrivet. Man får som en bild av själva personen.
Go for it;D | | oviktig_tokio_ho - 10 apr 08 - 12:23 | Läste just båda avsnitten!
Jätte bra!
Vill gärna höra mer tack!
//HB | | IrMiS - 9 apr 08 - 18:42 | nice, go on..
//irmia |
|
|
|
