Kom tillbaka... |
- Jag ser dig.
- Jag kan se dig med, svara han och log.
- Jag lägger på nu då, fnissa hon fram.
Hon gick de sista två meterna och kramade om honom, älvan var här, allt skulle bli bra.
- Jag förstår inte att det är sant, sa hon, hon log och sakta föll en tår nerför kinden.
- Jag skall inte säga gråt inte, för alla tårar är inte onda, han la armarna om henne och önska att aldrig släppa taget.
- Du är magi.
Han tog hennes hand, de gick till hamnen och satte sig på bron med fötterna ut över havet.
- Är detta en dröm, så väck mig nu, sa hon ledsamt. Hon kolla ut över havet, hon såg moln och delar av Danmark. Brevid sig hade hon pojken hon älskade, älvan från Stockholm. Som åkt hela vägen till Helsingborg för hennes skull.
- Det är ingen dröm, svarade han. Deras blickar mötte varanadra och han fortsatte
- Det är bättre än i drömmarna.
Hon log och sakta möttes deras läppar varandra. Han la armen om henne och viska i hennes öra "Jag älskar dig". Hon log, och kollade honom i ögonen och svara
- Du har varit en dröm, så länge nu. Äntligen träffar jag dig, du är verklig nu. Jag älskar dig djupt, vad händer med mig när du åker? Jag kommer inte orka, du är mitt ljus i det mörka.
- Älskling, vi är starka. Vi skall klara detta tillsammans.
Hon viska i hans öra "I will never let you fall apart".
De satte sig på bussen hem,
hon sjöng i hans öra
- Lighs will guide you home, and ignite your bones and I will try to fix you.
- När jag lyssnar på den låten, tänker jag på dig. Det är på sätt och vis vår låt, sa han och log.
Väl hemma satt de på trappan ut, drack vaniljte och kedjerökte.
- Det finns två saker i världen jag inte klarar av, sa hon. Hon tog ett djupt bloss och fortsatte
- Dina armar får mig att gråta, jag hatar känslan av att veta hur du mår och inte alltid kunna vara där för dig. Jag klarar inte av tanken av att du mår skit.
- Älskling, saker och ting är bättre nu, when you are here with me.
- Den andra tanken, fortsatte hon, är att om tre dagar kommer jag att gråta mig torr, jag kommer att spricka helt. När du åker kommer jag falla. Du är som mina piller som får mig att leva och orka. Dig vill jag ha under huden alltid.
Han la armen om henne och sa
- Jag kommer ner inom 90 dagar igen, sommaren blir bäst.
- 90 dagar är 3 månader, tryckte hon ur sig.
- we're in this togehter now, nynna han i hennes öra.
- Hush hush darling. Förlåt för som jag beter mig. Jag skall njuta de sista dagarna med dig.. Klockan tickar och vi borde kila iväg till André nu.
Dagarna gick.
Massor av glädje, skratt, trårar och lycka.
"Med dig är jag lycklig Amy"
Hon läste sms:et om och om igen. Tårarna rann.. Nu var han hos sin mormor utanför Höganäs. Imorgon var det hejdå som gällde. "90 dagar" tänkte hon om och om igen. Imorgon får aldrig komma...
Hon grät, han trösta.
- Älskling, jag vill aldrig slitas ifrån dig, grät hon fram.
- Amy, vi är en nu... Ingen kan sära på oss. Inte ens avståndet mellan oss kommer någonsin få mig att ge upp. Jag älskar dig mest av allt, jag finns alltid här för dig, vår kärlek är stark.
- Jag vill inte att du skall åka..
- Jag vill stanna här föralltid, jag är lycklig med dig..
- Amy, marry me. Promise you stay with me. Oh you dont have to ask me, you know your all that I live for. You know I'll die just to hold you, sjöng han för henne. En vacker sång av hennes favoritband.
Han hoppa på tåget, hon kände att nu var det över. Nu var det bara smärta kvar. Hon kände värmen från hans hand genom fönstet till tåget. Hennes ögon började rinna och han kollade ledsamt på henne och visade ett medelande han skrev på mobilen, " I love you" stod det. Hon gjorde ett hjärta med händerna och tåget åkte. Hon lämnades ensam kvar på centralen, tårarna rann och ensamheten smög sig in under huden.
"There is not words for how much i miss and love u<3"
Vissa saker i novellen har fått andra namn och vissa ord har ändrats.
Själva novellen är byggd på en verklig händelse.
Älskling, om du läser detta.. jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden och berätta massa saker för dig.
Jag älskar dig, Simon.
|
|
|
|
