Prince - del tre |
Let’s pretend
Har du någon gång sett något så perfekt att det känns som om det inte existerar?
Som om du rör den där perfekta halsen med dina händer, så kommer den bara försvinna, blåsa bort?
Den känslan fick jag så fort jag såg honom, så fort jag bara fick en glimt av hans nacke.
Han personifierade vackerheten. Och då menar jag inte det där överdrivna, tillgjorda utan du vet, det där naturliga vackra?
Han gick tvärsöver gatan, med händerna nerkörda i sin svarta rock, och huvudet lite nerbjöd medan vinden lekta i hans ljusbruna hår.
Och även om jag inte såg hans ansikte fick jag en känsla av att de där ögonen som var envist fokuserade i marken var gröna. Så där genomträngande.
”Kim?” Liina flyttade sin blick från skyltfönstret till mig, som om hon först nu märkte hur frånvarande jag var, hon följde min blick. ”Jaha” Hennes överlägsna blick gjorde mig så otroligt irriterad, även om jag visste att han aldrig skulle vilja ha en sån som mig.
Han såg inte ut som en sån person som ville ha någon överhuvudtaget.
Liina förflyttar tyngden från den ena foten till den andra, samtidigt som hon med den ena handen skakar ut det långa blonda håret. Liina hade inte sånt där fint, ljust vacker hår som alla alltid pratade om. Hennes var mer åt det mörka, bruna hållet. En sån färg som man, om man ville vara elak, kunde kalla för råttfärgad.
Liinas naturliga hårfärg hade varit en sån där underbar röd, men hon hade färgat och rakpermanentat sina lockar i ett försök att se mer ”seriöst ut”
Hon såg mer ut som hon tappat bort sig själv någonstans på vägen.
Jag har kvar min naturliga hårfärg, en chokladbrun jag fått av pappa, och som jag faktiskt är väldigt nöjd med. Jag har haft tråkigt långt hår i hela mitt liv, i rädsla för att klippa det, men för en månad sen vågade jag faktiskt och har numera axlellång page och snedlugg, vilket jag till min egen förvåning trivs i.
Pappas gener märks även i mina mörka ögon, höga kindben och espressofärgade hy.
Medan Liina har den där fruktansvärt smala kroppen som antagligen kommer av alldeles för lite mat har jag själv ärvt mammas lite mer runda former, och i vanliga fall tycker jag faktiskt om dem, men i Liinas sällskap känner jag mig bara tjock och klumpig.
”Ska vi gå in där?” Liina pekar mot en liten boutique på höger sida om vägen, och utan att vänta på svar skyndar hon sig över vägen, in i butiken där den vackra pojken försvann in. Kvar lämnar hon mig med ett dunkande revben och bly i skorna.
”Vänta!” Mumlar jag för lågt för att hon ska kunna höra och skyndar mig efter henne.
Mina steg är alldeles för långsamma, och får några bilister att argt tuta samtidigt som de lutar sig ut genom fönstret och säger något som jag ärligt talat är glad över att jag inte förstår.
När jag kommit över gatan står jag och väger på stället innan jag vågar låta handen landa på dörrhandtaget, och slutligen öppna den.
Sakta och försiktigt, som om jag är rädd för något, går jag in, samtidigt som jag oroligt kollar runt omkring mig.
Min blick landar på Liina som står och fingrar på några handväskor som kostar ungefär fyra gånger så mycket som någon av oss har råd med.
Pojken i den svarta rocken står också och fingrar på en handväska, han vänder ut och in på den, känner på lädret och drar lite i blixtlåsen. Prislappen verkar han inte ens tänka på.
Jag blir stående i ingången, med armarna som ett skydd virade omkring mig och ena handen beredd att slita upp dörren, som en flyktväg.
Liina vänder sig om och ger mig en irriterad blick, innan hon fortsätter känna på väskan i en imitation av pojken.
”Kim!” Hon håller upp den och borrar in sina blåa ögon i mig, vilket inte ger mig något annat val än att sakta gå fram till henne, samtidigt som jag försöker att inte låtsats om pojken bredvid oss.
Han däremot verkar inte alls tänka på oss, utan ropar, lite uttråkat, på expediten, eller eftersom jag inte kan franska förstår jag inte vad han säger men några sekunder kommer i alla fall en expedit framspringande till honom.
Och han verkar vara en sån. En sån som bara kan knäppa med fingrarna och sen kommer allting framrusande till honom.
En sån som Henrietta alltid brukar prata irriterat om.
Liina spänner sina ögon på nytt i mig, och kastar lite med huvudet åt pojkens håll, jag blänger tillbaka på henne och drar lite i väskan, låtsats känna igen den.
”Du är dum i huvudet” Mumlar jag fram medan jag låtsats bedöma insidan av väskan.
Liina svarar inte, utan vänder sig mot pojken med ett intresserad uttryck i ansiktet.
Hon sträcker ut sin bleka hand mot honom, och låter franska forsa ut ur hennes mun innan jag hinner hindra det.
Hans min går från förvånad till uttråkad till överlägsen, och han höjer ena ögonbrynet medan Liina pratar. Hon, å andra sidan, verkar inte märka det, utan fortsätter prata, medan hon lägger huvudet på sned. När Liina slutat prata lägger honom huvudet på sned. Pojken synar henne med blicken, låter sedan sina ögon vandra över mig och fokuserar de sedan på Liina igen. Som om han inte tror på vad han ser.
Sen rycker han på axlarna, ger henne ett ”d’accord” Och försvinner sedan fram till kassan för att betala sin handväska.
”V a d?” jag vänder mig mot Liina.
”Inget” Hon hänger tillbaka handväskan och jag kan inte låta bli att höra stoltheten i hennes röst. ”Han undrade bara om vi ville vara med och festa ikväll”
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 30 maj 08 - 07:13- Betyg:  | | hihi roligt | | tjoh - 3 apr 08 - 18:20 | ojsan. det här är typ grymt bra. jag dör liksom ^^ så , meraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!
haha (a) hoppas du fattar att jag gillar't alltså :) | | Justmyfault - 3 apr 08 - 17:20- Betyg: | ooo :D
jättebra :) | | Rosapapper - 3 apr 08 - 16:16- Betyg: | | Jättebra, du lyckas ju med allt :D | | SvartaPantern - 3 apr 08 - 05:51 | | Skit bra! Du kan verkligen skriva :) | | glasbubblan - 3 apr 08 - 00:15 | och där fick du en del av natten att bli bra!!
du skriver !!!! :):):)
bra bättre bäst!! | | vadsynd - 2 apr 08 - 22:24 | | Sjukligt bra måste jag säga. Vill ha mer nu nu nu nu nu nu nu nu nu osv. | | prickigthallon - 2 apr 08 - 21:56- Betyg: | GAAAAAAAAAAAAAAAH!
Jag dööööööör!
Ge mig mera!
NU!
<33333333333333333333 |
|
|
|
