Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

A Song of Hope - del ett

Ja, jag har sagt det förut och säger det igen. Första kapitel är inte min grej, men som ni kanske märkte i novellen 'egosexuell@' så utvecklas jag med novellen liksom (:

A Song of Hope
Del 1

Rummet är fullt av tjejer, med blandade sociala grupper. Det finns allt från tjejer med ögonen nerminkade av svart kajal som antagligen runnit av tårar, till tjejer som sitter och tittar sig i spegeln hela tiden för att verka upptagen, men som uttrycker en stark nervositet. Och så finns det såklart jag. En helt vanlig tjej som inte skulle kunna stå ut om det så var från en cirkus eller vandrande skolklass.
Rakt framför mig på väggen hänger en stor skylt med texten ‘Ungdomsmottagning’. Som om man inte skulle veta vart man gått? Jag ser på tavlan att det finns flera avdelningar, bla rådgivning och test av könssjukdomar är bara några av dom som radas upp på den silvriga tavlan.
Nervöst rycker jag åt mig en skvallertidning från bordet inne i det lilla väntrummet och börjar bläddra slarvigt igenom den. Då och då skymtar jag tjejer som blir uppropade och dirigerade till ett annat rum.
“Mini, ta det lugnt. Allt kommer ordna sig…”viskar Lukas och lägger armen om mig.
Det hade såklart vart en självklarhet att Lukas skulle följa med idag. Han hade alltid varit där och bästa kompisar sen vi var barn går inte att bryta. Folk hade alltid undrat vad vi hade gemensamt, men jag svarade alltid att vi kompletterade varandra. Han var den vilda killen som behövde trygghet och jag den lugna tjejen som behövde någon spontan som inte fick mig att fastna i något fack.
Innan jag hinner svara kommer en vitklädd kvinna ut och ropar ut mitt namn.
“Minette Bäckström?”
Lukas ger mig ett leende och reser sig upp.
“Let‘s do this together, my friend” flinar han och sträcker ut sin hand mot mig.
Jag blir genast lugn av Lukas stöd och vänder mig sen om mot tjejerna i rummet som ger besvikna blickar mot han. Jag är inte direkt förvånad eftersom det var oftast reaktionerna han brukar få. Men jag förnekar absolut inte att han ser bra ut, han har det där snälla utseendet och dom där ögonen som skulle få vilken tjej som helst att smälta.
Med ett besvarande leende tar jag tag i hans hand och jag ser blev besvikna ansikten hos tjejerna och det är nästan så jag börjar skratta. Lukas leder mig mot kvinnan som hon också ler, så vi står där som tre leende idioter och ändå verkar det som jag är minst nervös.
“Jag antar att du är Minette Bäckström? ” säger hon plötsligt och ser vänligt mot mig.
“Ja, men du kan säga Mini, det gör alla andra”
“Okej Mini, jag tänkte att vi går in i ett rum här så ska vi prata om din situation”
“Kan Lukas följa med?” frågar jag och ger henne det mest hoppfulla leende jag kan.
“Såklart” ler och och verkar lättad att inte behöva vara ensam med mig.
Yeah right, Som om jag skulle bita henne eller något?
VI går in i ett rum som är precis lika ovälkomnande som väntrummet, även om det här har den där speciella ‘sjukhus lukten’ som framstår av pedantiska människor som är rädd att vi ska smitta som med böldpest eller något.
Hon visar mig till en soffa som jag och Lukas sätter oss i, samtidigt som hon säter sig på en kontorsstol framför oss.
“Så, du sa till kvinnan i receptionen att du trodde att du var gravid” frågar hon framtidigt som hon sätter på dig ett par glasögon med skarpa bågar.
“Nej, jag VET att jag är det. Jag har gjort ett graviditetstest och den visade att jag var gravid.” Förklarar jag och suckar lite lätt.
Jag hör Lukas dra efter andan, förmodligen har det inte sjunkit in för honom heller lika lite som det gjort för mig.
“Vet du hur länge du varit gravid? ”
“Nej det är just det att pappan till barnet…” Jag stannar till och munnen vägrar röra på sig. Det är som sten läggs på mina axlar och tusen knivar sticker till inom mig.
“Är inte du pappan?” frågar hon plötsligt och ser förvånat på Lukas som fortfarande väntar på att graviditeten ska sjunka in.
“Nej, jag är bara hennes kompis” pressar han fram och stirrar tomt framför sig.
“Okej ? Vem är pappan? ”
“… är död… ” mumlar jag och sväljer gråten i halsen.
“Jag förstår…” mumlar hon till och tystnar.
Nej det gör hon inte. Ingen förstår och dom där orden att dom skulle göra det är så fyllda med lögn och medkänsla att dom nästan gör mer ont än sanningen. Kevin Joakim Lundgren kommer aldrig tillbaka.

När kvinnan lämnar rummet kramar Lukas om mig och låter hans kind vila mot mitt huvud.
“Hur känns det, Mini? ” viskar han ömt och jag trycker mig mot hans famn.
“Det är okej tror jag…”
“Nej, det vet jag att det inte är och det sårar när du inte erkänner det.”
“Du då? Du verkade så chockad nu när vi pratade om det , men helt lugn när jag berättade det för dig igår?”
“Helt ärligt trodde jag du inbillade dig, och att dom nu skulle berätta att det bara var ett misstag eller något.”
“Vad fick dig att ändra dig då?”
“När jag såg hur lugn du var när vi gick in hit. Om du hade tvivlat en sekund på din graviditet hade du vart nervös, men du var så lugn och säker.”
Jag släpper taget om honom och ger honom ett svagt leende.
“Det som oroar mig är jag vet inte hur länge jag varit gravid”
“Vad menar du? ”
“Eller jag vet på ett ungefär. Kevin dog ju för lite mer än 6 veckor sedan och då måste de vara ungefär det”
“Så du menar att ni hade sex några dagar innan?”
“Yes”
“Men det är jättebra, då kan du göra ultraljud! ”
Jag har alltid tyckt det var jättekul att Lukas mamma var en barnmorska men när han låter det gå ut över mig med sina barn kunskaper är det skrämmande.
Just i den sekunder kommer kvinnan in igen och sätter sig på samma stol och börjar otåligt snurra på den.
“Ja, hur länge har du vart havande sa du? ”
“Jag är ganska säker på att det är runt 6 veckor.”
“Om vi har tur kan vi boka in dig på ett ultraljud nu genast så ser vi att barnet är friskt och diskutera hur du vill göra med det.”
Det där ordet. Det. Som om det inte var någonting, men det var ju just vad det inte var. Den finns inte där än.

“Som jag förstod ville du behålla barnet? ” frågar en annan kvinna som verkar betydligt vänligare.
Vi har förflyttat oss till ett mörkt litet rum och har nyss gjort klart ultra ljudet. Jag kunde bara inte sluta stirra på den vackra varelse som uppenbarade sig på skärmen. Den hade varit liten och jag ville bara lägga handen mot skärmen och försöka nudda den lilla varelsen som jag visste nu växte inuti mig. Lukas hade tagit min hand och jag såg på honom att han hade svårt att hålla tårarna tillbaka.
“Jag har inte riktigt bestämt mig än.” Mumlar jag, fortfarande förblindad av bilden som visar sig varje gång jag stänger ögonen.
“I så fall bör du fatta ett beslut snarast, för om du vill hindra en smärtsam abort och gå via medicinsk väg så har du bara 2 veckor på dig. I åttonde veckan är det försent att göra medicinsk abort och då är du tvungen att göra en abort som är mer påfrestande både psykiskt och fysiskt. ”
“Jag förstår…”
“Och vad tycker pappan? ” frågar hon och ler mot Lukas.
“Nej, alltså jag är inte pappan , jag är bara en vän”
“Jaha..” mumlar hon förvånat och visar samma min som den förra kvinnan.


Tårarna rinner men jag har inte ork nog att torka bort dom. Jag håller ultaljuds bilden högst ovanför mitt huvud samtidigt som huvudet ligger platt mot det stramande överkastet. Med ett djupt andetag sträcker jag in handen under sängen och drar ut en papperslåda som jag lagt ner alla saker som tillhör Kevin. Med ett ryck öppnar jag lådan och slänger ner fotot innan jag snabbt stänger igen den. Jag är inte redo än…
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Mp3 - 29 mar 08 - 14:27
Otroligt bra <3<3<3
Mangasagan - 26 mar 08 - 17:35- Betyg:
Jättebra!!!<3
nellnich - 26 mar 08 - 12:33- Betyg:
den e helt super bra, hoppas du skriver mer
jag kommer att läsa ALLA
SoakedInLuxury_ - 26 mar 08 - 09:39
Jätte bra! =)
amandisa - 26 mar 08 - 08:20- Betyg:
as bra serie, FORTSÄTT <<3<3<3<3<3
Elon_B - 25 mar 08 - 23:14- Betyg:
åååh, om det är som du säger, att du utvecklas mer och
mer under tiden du skriver och att det blir bättre och
bättre, jaa, då undrar jag hur bra den här kommer att
blir egentligen! För den är verkligen helt underbar
redan nu!! <333
prickigthallon - 25 mar 08 - 22:58- Betyg:
Fatta hur underbart bra denna novellen är hitills <333333
Sakmojsen - 25 mar 08 - 22:41- Betyg:
Du skriver bra (:

Skriven av
sixfeetoff
25 mar 08 - 22:25
(Har blivit läst 132 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord