Avvisad (del 6) |
Hon står vid sitt skåp när André och Calle skrattande kommer in genom dörren. De bevärdigar henne inte ens med en blick. Det är som om hon är osynlig. André och Calle har slutit upp med en annan vän, Jeppe. Hon tittar längtansfullt på dem och tänker att, om hon inte gjort som hon gjorde, så skulle hon ha stått där nu, och skrattat tillsammans med dem som hon betraktat som sina bästa vänner. Hon måste få tillbaka honom. Annars kommer hon aldrig att överleva.
Dagarna går, och trots hennes desperata försök bryr sig André inte ett dugg om henne. Han verkar fortfarande vara arg, och hon är ensammare än någonsin förut. De rykten som cirkulerar runt henne krossar hennes hjärta. De säger att André har träffat en ny tjej. Bara tanken på att han kommit över henne får henne att må riktigt illa. Allt eftersom dagarna går och festen sakta kryper sig närmare, hör hon hur ryktena blir mer och mer enträgna. Hon får höra att de träffats på en konsert. Att hon bor i Sverige. Men värst av allt, hon har också hört att den där tjejen, den där mystiska, nya flickvännen, kommer att komma på festen. Hon hoppas innerligt att ryktena inte stämmer. Att han inte har träffat någon ny. Att hennes plan kommer att kunna bli verklighet. Att det fortfarande finns en liten chans för henne att få honom tillbaka. Att få känna hans varma kropp bredvid sin igen.
Hon går igenom affärerna i Vaasa, i jakt på de perfekta kläderna. Hon vet att om hennes plan ska fungera, så måste hon vara snyggare än någonsin på festen. Festen, som nu bara är en vecka bort. Hon har sparat ett bra tag för att vara säker på att hon ska ha råd, vilka kläder hon än hittar. Hon provar klänning efter klänning, men hittar inte något tillräckligt bra. Hon börjar få panik, eftersom hon måste hitta kläder nu. Dagen innan festen ska hon få håret klippt och fixat, och innan hon åker dit ska hon få bli sminkad av ett proffs. Allt måste vara perfekt. Så att hon ska kunna ta honom med storm. Hon har precis gett upp hoppet när hon hittar den. Den perfekta klänningen. Den är vit med svarta, diagonala kritstrecksränder på överdelen, medan nederdelen är helvit. Klänningen har även en svart underkjol i tyll, som ”lyfter” hela kjolen. Den är axelbandslös och midjan är markerad med ett svart sidenband. Hon provar den och betraktar nöjt sig själv i provrummets speglar. Hon lyfter på det blonda håret och snurrar runt. Tyllkjolen flyger följsamt runt hennes ben, och hela klänningen sitter bättre på hennes kropp än något annat klädesplagg någonsin gjort. Hon tänker att med den här klänningen kan inget gå fel. Snart kommer André att vara hennes igen. Snart kommer hon att ha fått sitt liv tillbaka. Hela veckan fram till festen anstränger hon sig ännu mer än vad hon gjorde tidigare. Men som vanligt får hon bara en kall blick från honom. Hon har inte heller pratat med någon av hans kompisar.
|
|
|
|
