Kapitel 2, Vad känner jag för dej? |
Lea satt i klassrummet, hon kollade på Daniels hår, det gläste om han, han
hadde räddat Katarina från att slå sönder mej.
När det ringde ut sprang Lea till sitt skåp, hon öppnade , ett
litet kort med ett hjärta ramlade ut.
På hjäratat stod det med stora bokstäver:
Vad känner jag för dej?
Leas hjärta tog ett skott. Hon hadde fått en hemlig berundrade.
Lea hoppades på Micke. Hon hadde varit kär i han sen förskolan.
Nee, det var ingen chans, han var
ju i hop med Bianca, och Bianca hatade ju
Katarina, och tyckte att Lea var snäll, fast inte så
snäll så att jag kunde sno hennes kille.
Nee, det kunde inte vara Micke, kanske andreas, som spelar som piano
som en gud, hon älskade bårde Micke och Andreas.
Nee, kanske bäst att kolla vad det stod i kortet.
Lea öppnade det.
Det stod:
Vad känner jag för dej?
Jag älskar dej.
Det kan inte vara Micke, han skulle aldrig göra så för Bianca.
Det kan inte vara Andreas, han skriver mycket slarvigare.
Då måste det vara Daniel. Det var kortet som han skrev på matten.
Lea vet inte vad hon ska göra...
För då hör hon en person som andas, snälla NEJ! Inte Katarina!
|
|
|
|
