Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Yabadash! 4

Tillbaka blick: (ur kapitel 3)
------------------------------
Vi log mot varandra, och fortsatte mot köket, där det hördes glada kvinnoröster och några häftiga skrattanfall. <Morsan & Marita-konversiton>. Marita kokade gröt, förmodligen åt femåringen. Agnes och jag satte oss, och Agnes plockade ur fyra toast ur brödrosten. Hon gav två åt mig, och medan vi bredde smör på dem och skivade ost, sa Agnes:
”Jag älskar toast!”
Jag tog en tugga och svarade:
”Jag med!”
”Brödet är inte nyttigt, så ni får inte äta det varje dag!” sa Marita ”-Axel, din gröt är färdig!”
Ljudliga suckar och stön hördes från tv-rummet, och snart kom en tjurig unge in under stamp och grimaser.
”Varsågod, Hanna.” sa Marita och gav mig en svart iPod och en bärbar ps3-a i samma färg.
”Tack!” sa jag.
”Jag har såna rosa, och Tobias vita.” påpekade Agnes.
”Jag fick inte titta klart på Bamse!” skrek Axel.
”Tyst, unge!” fnös Agnes.
Marita gav henne en hotfull blick, sen sa hon till Axel:
”Du vet att vi alltid äter frukost klockan nio på helgerna!”
Och snart började Axel att stortjuta, och när Marita försökte att trösta slog Axel till henne med skeden, vilket bara förvärrade situationen: Axel grät ännu högre och mer, och Marita började att skrika.
När Agnes och jag började på vår andra toast kom Tobias in i köket...

____________________________________________ ________________

"Stick, knäppa unge!" vrålade Agnes, men tomatröda Tobias brydde sig inte, utan han gick sakta mot oss.
Jag blev rädd. Han flåsade som en tjur som förberedde sig för en attack. Hoppas han inte får fler likheter mellan tjurarna, isåfall får Agnes det svårt.
"Vad är det?!" vrålade Agnes, men Tobias blev bara ännu mer röd.
Han visade Agnes knytnäven, och svetten började rinna nerför min panna.
"Hanna, säg till mamma att en idiot försöker att ockupera mitt rum!" sa Agnes åt mig.
När jag skulle springa iväg till Marita kände jag någon hugga tag i min hästsvans och dra...
"Aaaiih!" ett öronbedövande skrik skar genom rummet, och självklart skyndade Marita sig att se vad som pågick. Ha sparkade mig på smalbenet, och det gjorde bara så att jag skrek ännu mer. Jag gav honom ett rejält knytnävesslag i magen, och det gjorde honom ännu argare. Agnes (som hade svurit åt Tobias så att det osade) och jag såg Marita och mamma i dörröppningen, men Tobias var så inne i att 'Ge mig vad jag tålde' så han märkte inte mammorna förren Marita skrek:
"Tobias!"
Då stannade han upp.
"Vad gör du!?" vrålade Marita.
"Ger en snorunge stryk." flinade han.
"Lämna dem ifred!" vrålade mamma.
Agnes flinade, och hon mimade: <Annie?>
Tobias gick skamset ut ur Agnes rum.
"Kom vi går till stranden." sa Agnes "Här kan man ju inte säga ett ord utan att en viss Herr Spion ska lägga näsan i blöt!"
Vi plockade med bikini och handduk, och lade dem i varsin väska. Sen gick vi ut i trädgården.
"Solen mördar oss!" klagade Agnes så fort vi kom utanför dörren, så vi vände in igen och hämtade solkräm.
Vi gick väl någon kilometer, sen kom vi fram till en strand med kristallklart vatten. Varken sjögräs, stenar eller fiskar syntes. En liten brygga som ledde en långt ut i vattnet bara längtade efter att bli nerstänkt. Jag och Agnes tog med våra väskor in bakom varsin buske, och efter knappt fem minuter var vi på väg ut på bryggan.
"Åh, titta där!" utbrast Agnes plötsligt, och pekade ut över sjön. Precis när jag skulle säga: <Vadå? Jag ser ingenting!> kände jag en hand på min rygg.
Jag hann inte göra något. Ena sekunden viftade jag med armarna för att försöka återfå balansen, andra...
"Agnes!" vrålade jag.
Snabbt som en pil for jag upp ur vattnet, och Agnes försökte att springa upp på stranden, men jag kastade mig på henne, och snart sjönk vi ner i vattnet med mig överst. Snabbt simmade vi upp till ytan, och då fräste Agnes:
"Knäppa unge, fattar du inte att sånt är farligt?!"
Sen började hon att skratta oavbrutet.
Vi hade jätteroligt, vi hoppade tillsammans från bryggan, skvätte på varann och hade simtävlingar om vem som kom först upp på stranden, och det var säkert i flera timmar, då ett gäng på sex killar kom körande på motorcyklar.
"Vilka är det?" frågade jag Agnes.
"Åh, det är Kim och hans gäng!" utbrast Agnes förtjust "Kim är min kille, och jag får det alltid lika kul i deras sällis!"
"Brudar, ska ni med på en tur?!" vrålade en av dem.
"Ja-a, Kimmie!" vrålade Agnes till svar.
"Klä på er, då!" vrålade han.

Snart satt vi bakom två av killarna -Agnes satt bakom Kim, och jag bakom en som hette Erik. Vinden lekte med våra hår i draget, och jag förstod varför Agnes gillade Kim så mycket: Båda svor lika mycket. Agnes skrattade åt varje skämt, men jag är inte så mycket för deras humor: de skämtade mest om bögar och lesbiska och sånt.

När vi kom hem var vi helt slutkörda -Värdens bästa lördag, trots Kims mc-gängs konstiga humor.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
ElmaT - 18 mar 08 - 19:46- Betyg:
Den var oxå skitbra

Skriven av
Sawa
18 mar 08 - 19:28
(Har blivit läst 72 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord