Dear Darling [del1] |
Jag ser han, jag står mitt i folkmängden när han möter mina ögon. Och våra blickar möts och där stannar dom. Hans ögon tittar in i mina, han sjunger till mig. Varje leende är till mig.
De bruna ögonen glittrar. Det känns som vi är helt ensamma i rummet. Jag knuffas hit och dit men blickarna bryts aldrig.
Folk skrattar och pratar högt. Jag står i kassan till att köpa en dricka.
Dom bruna ögonen det är allt jag tänker på. Dom bruna vackra ögonen. Jag är som hypnotiserad. Jag tittar ut över det övriga folket och söker dom bruna ögonen. Klart han inte kommer ner och beblandar sig med publiken. Men ändå hoppas jag förgäves.
Jag ligger i min säng. Klockan är allt över sovdags men jag kan inte. När jag blundar är det allt jag ser framför mig. De bruna ögonen och leendet.
- Lyssnar du ens på vad jag säger? Jag vaknar ur min dvala och tittar på Annie.
- Jo, det gör jag.
- Nej det gör du inte alls! Säger hon och skrattar lätt.
- Vem är det du tänker på Lovisa? Du har vart borta enda sedan du va på den där konserten. Jag känner hur jag rodnar lätt.
- Ne det är ingen speciell och hur som helst kommer jag nog aldrig möta honom igen.
- Okej. Hon rycker på axlarna och börjar prata om något helt annat.
Annie har vart min kompis sedan de första dagarna jag kom hit, till USA. Jag ska vara utbytesstunden här i ett år. Jag går på en ganska stor skola i Indiana.
Jag har vart här i fyra månader nu. Jag trivs verkligen. Alla är hur trevliga som helst.
Klockan ringde in. Och vi gick mot skåpen.
- Du följer väll med och kollar på Dear Juliet på lördag? Jag log mot henne och nickade.
Det var min sista chans att se dom bruna ögonen innan dom fortsatte ut på turné.
|
|
|
|
