Tunnelbanan/ dekare |
Den unga kvinnan går med raska från tunnelbanan, hon bär en handväska i brunt läder.
Det ända hon kan höra är hennes klack skor som ekar i tunneln där hon går, men nu hör hon inte bara sina egna fot steg, utan någons annans. Hon börjar gå snabbare så att hon kommer ut på en väg, kvinnan andas ut och tänker att det är över, men hon hör fortförnade stegen bakom henne. Den unga kvinnan fortsätter gå och efter sig hör hon en röst som frågar om hon vill ha skjuts, hon vänder sig om och där stog det en kraftig man vid en bil, de tittar på varandra en stund men sen säger hon att de är lugnt, men tack ändå!
Nu går hon ännu snabbare och efter ett tag stannar hon till ett tag för att höra, om hon kan höra stegen bakom henne, men de är helt tyst. Kvinnan tar upp sin mobiltelefon för att ringa sina föräldrar, tre signaler hinner går.
- Hej det är jag, sa kvinnan.
- Nej men hejsan! sa hennes mamma.
- Du, kan ni komma och möta mig i parken? sa kvinnan.
- Visst kan vi det gumman, vi är snart där, sa hennes mamma.
- Okej, tack vad snällt, hejdå!
Efter hon har lagt på så hör hon det där raska stegen bakom henne igen. Hennes hjärta börjar så allt fortare, för varje steg hon tar. Mannens steg bakom henne blir allt intensivare och snart är han bakom henne. Han hoppar på henne bakifrån, hon hinner skrika till en gång innan han tar en hand iför hennes mun, för att dämpa skrik ljuden. Kvinnan blir ner knuffad på marken, hon kämpar för livet för att komma låss, men hon lyckas inte fly ifrån mannen.
Mannen börjar slå mot kvinnan på marken och han våldtar henne. Kvinnan gav av sig ett högt skrik av smärta och rädsla, mannen tog stryp tag på henne och hon avled ganska fort. Mannen sprang sedan bort från den mördade kvinnan.
Den unga kvinnans föräldrar hörde hennes skrik, de stannade först till och sen började de springa upp i skogen, de hittade inte henne först, för det var mörk ute och svårt att se. Men efter ett tag hittade de henne. Föräldrarna böjde sig över henne och började krama sin mördade dotter, kvinnans mamma började skrika och grina.
En okänd äldre man dök plötsligt up och han såg ganska upprörd ut.
- Har ni ringt polisen? Frågade den äldre mannen.
Men föräldrarna sa inget tillbaka . Mannen tog upp sin mobiltelefon och ringde polisen.
Efter ett tag kom polisen och de undersökte den mördade kvinnan, de sa direkt att hon hade blivit strypt, hon hade kraftiga märken på halsen.
- Kan jag få ställa några enkla frågor till dig?, sa en polis man.
- Ja, det ska gå bra, sa den äldre mannen.
Det gick och satte sig på en bänk, den äldre mannen började se lite orolig ut.
- Har du sätt något misstänkt här, när du var ute och gick, sa polis mannen.
- Nej, sa den äldre mannen tveksamt.
- Eller jo det har jag, det var en man i en blå munkjacka som sprang iväg, sa mannen.
- Okej, när såg du honom? Sa polis mannen.
- Ja, strax efter jag hörde föräldrarna skrika, sa den äldre mannen.
- okej, det var nog allt, du kan gå nu, sa polis mannen.
Den äldre mannen tittade på polis mannen lite förvånat, men sen gick han sin väg. Polis mannen satt kvar på bänken, han satt och tittade på den äldre mannen som gick iväg.
Den unga kvinnans föräldrar, satt i en polisbil, de var ganska upprörda och ledsna men de satt för de mesta och grät. Polis mannen gick fram till bilen och öppnade bildörren, han såg att föräldrarna var mycket ledsna.
- Jag beklagar verkligen var den första polis mannen sa.
- Tror ni att ni orkar med några frågor just nu? sa polis mannen.
- Ja det ska vi nog orka med , sa pappan med en svag röst.
- Okej vad bra , sa polis mannen och log lite med läpparna.
- Vet ni om er dotter har varit i bråk med någon? sa polis mannen .
- Nej, det tror jag inte, sa mamman lite förvånat.
-okej, men nu ska jag inte störa er mer, hejdå, sa polis mannen.
Polis mannen gick och funderade lite, han gick till stället där kvinnan hade blivit mördad. Han ställde sig en bit ifrån och tittade på alla ljus som människorna hade lagt dit, själv så tyckte han att det såg ganska fint ut med alla ljusen som lyste upp i mörkret och mitt i stog ett fotografi av den unga kvinnan. Polis mannen tittade på fotografiet och tänk på att det kunde vara hans egen dotter som hade blivit våldtagen och mördad, han fick en rysning igenom hela kroppen. Människor började samlas i en ring runt platsen, många när vänner var där och alla höll om varandra, det var en väldigt sorlig stämning .
Dagen efter besökte en okänd man platsen, han såg lite förvirrad ut, de såg mest ut som han letade efter något. Folk som var där, började titta på honom och en frågade om han kände den unga kvinnan, men han svarade inte och gick där ifrån med raska steg bort mot en bil.
Poliserna jobbade för fullt med att leta efter spår från våldtäcksmannen, men de hade inte lyckas kommit fram till något bra än. Vissa civila poliser gick runt i parken och frågade om någon hade sätt en man med en blå munkjacka springa i parken, men de gav inget resultat. Polis mannen åkte till tunnelbana och fortsatte fråga olika människor, men det gick inge bra där häller. Han gick till en kvinna som brukar sitta i ett rum med övervakningskameror, han bedde om att få låna video banden, så att han kunde kolla igenom de på polisstationen, och det skulle gå bra.
När polis mannen kom tillbaka till polisstationen, så började han stoppa in en av filmerna i videospelaren, han tryckte in knappen spola framåt. Han tittade nog efter mannen i den blåa munkjackan, men han hade inte sätt han än, polis mannen bytte film och satt i en annan och började spola framåt igen. Tillslut såg han en man i en blå munkjacka, som följde efter den unga kvinnan.
Mannen i den blåa munkjackan hade följt efter henne i rulltrappan, och han hade en luva på sig, så att man inte såg hans ansikte. Polis mannen spolade fram och tillbaka många gånger, för att vara säker på att de var mannen som våldtog kvinnan. Polis mannens telefon började plötsligt ringa och han svarade med det samma.
- Hej, är det polisen jag pratar med? sa en ganska ljus kvinnlig röst.
- Hej, ja du har kommit fram till polisen, sa polis mannen.
- ja, jag var mord platsen igår, och de stog en okänd man där, det såg ut som att han letade efter något.
- Okej, sa han något under den tiden han besökte plasten?, sa polis mannen.
- Nej, han sa inget alls, han verkade lite stressad, så jag frågade om han kände kvinnan, men då gick han bara sin väg utan att såga något tillbaka.
- Okej, han verkar lite konstig, men tack för att du ringde och informerade oss om de här, de kommer säkert vara en stor hjälp till vår utredningen, sa polis mannen snällt.
- Det var så lite så, hejdå, lycka till, sa kvinnan sen lag hon på.
Polis mannen gick direkt till sina arbetskollegor, och informerade de om samtalet han hade fått, alla började prata om att de var en bra ledtråd. Det kom överands om att de skulle åka till mordplatsen och leta efter spåren efter mannen.
Mörkret hade börjat falla och löven prasslade på marken, polis mannen hade en ficklampa, som han lös med i mörkret för att se bättre. Han lyste ner med ficklampan över marken bland alla löv som låg i högar lite här och var, det var svårt att se, för löven blåste huller om buller.
Polis mannen fortsatte lysa runt med ficklampan, det blänkte till ifrån marken, han böjde sig ner mot marken för att titta vad det var som blänkte, han tog upp ett hals kedja och på den hängde det en id bricka och där stog namn och personnummer.
På polisstationen började de söka på namnet om han fanns med i deras brottsregister, men det gjorde han inte, de började sen ta reda på vad han bodde. Mannen i den blå munkjackan bodde i stan och han hete Jonas Ericksson. Poliserna diskuterade att de skulle åka hem till honom och hämta in han till förhör och så skulle de bli, de skulle slå till redan ikväll.
Det gick sakta upp för trapporna i trapphuset, poliserna ställde sig utan för mannens dörr. De knakade på dörren, och den öppnades och där stog det en man som såg rädd ut.
- Polisen här, sa en av polis männen.
- Jaha, vad vill ni?, sa mannen.
En av poliserna sträckte fram id brickan, mannen stirrade på brickan.
- Har du saknat den här?, sa polisen som höll i brickan.
Mannen visste inte vad han skulle säga, han sprang in i hans lägenhet, polisen sprang efter honom. Mannen hade sprungit ut på altanen, han tänkte hoppa, men en av poliserna fick tag på honom innan han hoppa ner för altanen.
- Du kommer med till polisstationen, sa polis mannen.
Mannen sa inget, han försökte slita sig ur polisens grepp men han lyckades inte.
På polisstationen fick mannen ett glas vatten, sen blev han in tagen till förhöret.
- Så ditt namn är Jonas Ericksson?, sa polis mannen.
- Jaa det stämmer, sa mannen surt.
- Du är misstänkt för våldtäckt och mord på en ung kvinna, sa polis mannen.
- Och?, sa mannen.
- Vadå och? , det här är ett väldigt allvarligt brott, sa polis mannen med hög stämma.
- Jo jag vet , sa mannen och svalde tungt.
- Så du erkänner våldtäkten ?, sa polis mannen.
- Ja, vad händer om jag inte gör de?, sa mannen.
- Du behöver inte erkänna något, vi vet allt, vi vet att du våldtog kvinnan i parken, vi kollar bara upp vilka som ljuger eller inte, sa polis mannen.
- Jaha, då ska jag inte ljuga , ja jag våldtog henne, sa mannen.
- Okej, men varför?, sa polisen.
- Det är liksom bara en grej man har gjort sen plugget, sa mannen lite tufft.
- Okej, de finns inget mer att säga här, du är nu anhållen för våldtäkten och mordet på kvinnan i parken.
Mannen fördes bort till sitt rum, polisen knuffade in honom i rummet. Mannen satte sig på sängen som fanns i rummet, sen stängde polis mannen dörren och gick där ifrån, och tänkte nu är det här fallet över, han hade ett leende på läpparna när han tänkte den tanken.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | YourRomance - 15 mar 08 - 21:09- Betyg:  | :O fett bra !!
fan vad spännande den var !!
fortsättning ? (A) <3<3<3 |
|
|
|
