De e så livet ä. [ 3 ] |
Sen klev en okänd man in
När mannen klev in, blev jag först jätte skrämd, men sen
när han tog av sej rånarluvan, så såg jag vem det var.
-Hej gullet. Det var Carl. Carl går i min klass.. han är
ganska söt, och är kär i mej.. tror jag.
-Hej Carl. Sa jag tillbaka. Varför har du rånarluva?
-Jag skulle skrämma dej först. Sa han och skrattade.
-Okej, sa jag och log lite. Sen gick han närmare sängen,
till sist stod han precis gämte mej. Han satta sej gämte
mej och sa:
-Du är söt, vet du de? Så log han och lutade sej fram emot
mej. Sen kysste han mej. Sen sa han;
-Du är ganska tyst, är de nåt på tok?
-Nej, sa jag. Det är bara det att jag älskar dej. Så kysste
jag han. Vi kysstes länge, det kändes liksom rätt. Sen
viskade han;
- När du har kommit ifrån det här stället, så ses vi
i skolan. Sen gick han. Precis innan han gick ut,
så vände han sej om och blinkade åt mej. Sen kom pappa in.
-Hur är det? sa han. Jag satt bara helt stum och stirrade
på han. Sen sa jag;
-Jag har tjuvrökt en cigarett. Jag tittade bort och väntade
på ett svar.
Fortsätta ? ;)
|
|
|
|
