Kap 8- Det kan inte bli som vanligt igen
Bill-
– T-tom? Säger jag i brist på annat och glor storögt på mamma.
Hon suckar djupt och tar handen i pannan.
– Han mår bra. Men han vägrar att prata med mig. Säger hon besviket och hänger sin svarta väska över axeln innan hon vänder sig om och går mot parkeringen.
– Så du ska bara sticka sådär? Tom är sjuk och du ska lämna oss? Skriker jag och försöker att hindra tårarna som hela tiden verkar vilja rinna ner för mina kinder.
Mamma vänder sig hastigt om och det känns som att hela världen stannar upp i de få tysta sekunderna som hinner gå innan hon öppnar munnen för att prata.
– Tror du att det här är lätt för mig? Att se mina söner… såhär. Jag ska be för att han blir frisk, men mer klarar jag inte av. Säger hon tyst, nästan viskar, innan hon sätter sig i sin mörkgröna Saab och kör iväg. Jag förstår inte hur hon, min mamma, Simone Kaulitz, kan vara så egoistisk och… svag! Hon lämnar oss ensamma och sticker iväg för att hon är rädd? Hon som alltid har ställt upp för oss och varit stark. Hur kan hon?! Plötsligt byts min sorg och besvikelse ut mot vrede. Men lämnar inte sin sjuka son bara så där! Jag klarar mig säkert men Tom är sjuk. Han behöver stöd från alla i sin närhet, han behöver veta att han klarar det här. För även om han mest är tyst om det vet jag att han är rädd. Han är rädd för att inte klara det här. Den rädslan som syns i hans ögon varje gång någon tar upp ämnet går inte att jämföra med något annat. Som en kniv som sticker rakt igenom bröstet på mig och vrider runt där tills någon byter samtalsämne och Toms ögon blir som vanligt igen. Snabbt blinkar jag bort tårarna som samlat sig i min ögonvrå innan jag går in på sjukhuset och mot Toms rum. Försiktigt öppnar jag dörren och ser min sovande bror ligga i sängen med sina dreads som ligger hur som helst i hela ansiktet och hans tunga andetag som hörs genom hela rummet. Långsamt går jag fram till sängen och drar varsamt undan hans dreads så han slipper ha dom i ansiktet. Jag drar mina fingrar över hans läppar och böjer mig sedan ner och kysser honom lätt. Hela han är så obotligt vacker att jag knappt tror att vi är släkt över huvudtaget, hans perfekta ansiktskontur, hans läppar… hela Tom. Jag hatar att jag låter alla gå igenom det här. Varför skulle jag börja allt? Jag kunde bara varit som vanligt och bara Tom tvillingbror. Inget annat. Då hade mamma varit kvar här också. Jag sätter mig ner i fåtöljen och inser efter en stund tänkande vad jag måste göra. Jag måste ta tillbaka allting så det blir som vanligt igen. Jag måste säga till Tom att vi inte kan vara mer än bröder. Han kommer att hata mig men så småningom kanske han förstår för att det är för hans skull. För allas skull. Ingen av oss vill väl endå inte ha ett förhållande som vi måste dölja och smyga med allt vi gör? Och våran mamma kan inte se oss tillsammans, då är enda sättet att få tillbaka henne att vi blir som vanligt ingen.
– Hejsan. Säger Tom plötsligt och sträcker på sig med ett leende på läpparna.
Jag ler försiktigt tillbaka men säger ingenting. Hur ska jag säga det här egentligen? ”God morgon Tom, nu när du har vaknat kanske jag kan ge dig en chock så du svimmar igen. Mamma har stuckit och jag vill inte vara mer än en bror med dig trots att jag startade allt det här.”? Jag tror inte att jag borde säga så, jag vill ju inte att Tom ska få en chock och ramla ur sängen eller något sådant. Sluta nu Bill, det här är allvar! Mina tankar avbryts av att Toms läppar försiktigt nuddar min hals och en rysning går genom hela mig kropp. Hans armar lägger sig runt mig och jag sätter mig i sängen istället och ska precis böja mig ner för att kyssa honom när jag inser vad jag håller på med och ryggar snabbt tillbaka.
– Nein Tom, det går inte… Säger jag och känner den där välbekanta klumpen bildas i min hals.
– Va? Säger Tom oförstående och sväljer.
– Det här går inte Tom, det går bara inte. Säger jag med tårar i ögonen och springer ut därifrån för att han inte ska få se att jag gråter.
Jag springer genom de skrämmande korridorerna och ut genom dörren. Jag vet inte hur länge jag springer men till slut hamnar jag på en lekplats där jag sätter mig på en gunga och tar långsamt fart och lägger mig ner. Jag suckar djupt och puttar fart med fötterna så att vinden blåser i mitt ansikte och torkar mina tårar. Jag har förstört allting nu, visst har jag?
Nu känner jag mig stolt som REDAN har lagt in en ny del :D Och vetnivetnivetni? Jag har massa ideer till den här så det dröjer nog inte länge innan nästa del kommer. Så eftersom att jag är helt glad och vårig idag kan ni väl kommentera och göra mig ÄNNU gladare? (A) Jaja, nu måste jag sova innan min mamma mördar mig.
Glitter och vårvärme till er <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Moozan - 9 mar 08 - 09:41- Betyg:  |
| MaaaaH, Skiit bra (A) Men eftersom jag redan har läst kapitel 9 så vet jagvad som händer (A) >:] |
| Mp3 - 5 mar 08 - 22:07 |
| WWEEEEII :_D:D:D:D <3<3< Mycket mycket bra :D <3<3<3<3<3< ÄLSKA!!! |
| FortessOfTears - 5 mar 08 - 20:16 |
woops: Naw, tack så mycket (: Men det kanske kommer ny del igag, annars imorgon ^^ Och ja... jag kan inte lova o.O Du får väl se sen istället.
Mangasagan: Men Tom kan inte vara fisk, det finns inga akvarium på sjukhuset! o.O Haha, tack så übermycket :D <3
M-424: Tack :D <3 Nästa del kommer snart (: |
| M-424 - 5 mar 08 - 19:39- Betyg: |
GAAAAW <3 Jättebraa!:D
Längtar till nästa del (a) |
| Mangasagan - 5 mar 08 - 18:14- Betyg: |
Meeeh!! GAAAAAAAAHW!!! Nu gör du så att Tom blir frisk (höll på att skriva fisk xD) och att Bill går tillbaka till Tom!!xD
Iaf, så ÄGER DU!!!<3 |
| woops - 5 mar 08 - 14:42- Betyg: |
Vaddå sitta och überkänsla sig (min svenska äger, jag vet) i skolans datasal.
Yes, vad bra jag är.
Vad snackar jag om - det är du som är bra som skriver så fantastiskt!
Men... ny del snart va? Och du lovar att Tom blir frisk va? Och att allt mellan han och Bill blir bra? (A) Snälla? |
| FortessOfTears - 5 mar 08 - 13:37 |
XxCinderellaxX: Billieboy goes bad xD Men i alla fall, tackski :D <3
Solstorm: Haha, maskätna maskros? xD Jag får alltid så fina smeknamn av dig ^^ Men jag, *ondskefullt skratt* du får inte veta mer förrän ikväll (: Anyway, tack så jättemycket <3 Dina kommentarer är bäst (:
prickigthallon: Haha, naw ^^<3 Tack så mycket. Kramar ;)
chulia: Inte gråta, det här är bara en berättelse och Tom är din egentligen (: Men ja, Bill måste väl också få vara en idiot ibland? Han ÄR ju trots allt kille ^^ Hihi, mäsrke att du hade tipsat henne lite där, danke (: Tacktacktack för kommentaren. Dina kommentarer = bamseplåster på sår <3
-Cute: Inte alls bra.. men vem vet? Bill kanske inte är fullt så korkad som det verkar och går tillbaka sen? xD Haha, kul att du gillar den i alla fall ^^ Tack för kommentaren <3 |
| -Cute - 5 mar 08 - 12:26- Betyg: |
*grinar* inte rba alls :'(
men jätte bra jobb av dig förståss XD meer! |
| chulia - 4 mar 08 - 23:25- Betyg: |
AAAAAAAAAAAah JENNIFER JAG TYP BÖLAR SÖNDER
dumma dumma dumma dumma Bill. Jag hatar honom nu. han har förstört allt. Tom KYSSTE honom och han ba dissar! JÄVLA IDIOT! man dissar inte TOM K! Han är liksom guden själv och...
okej, det här går överstyr. jag älskar detta
och jag är stolt över att ha tipsat Annie (prickigthallon) om detta x) så att hon bröjade läsa. mohahaha tacka mig <3
UNDERBARN är du <3333333 |
| prickigthallon - 4 mar 08 - 23:19- Betyg: |
Mein gut!
Helt underbart fin. Jag typ lipade mig igenom den xD
Massa kramar till dig <3 |
| Solstorm - 4 mar 08 - 22:58- Betyg: |
neeeein! Inte förstöra den.. huhm .. fina relationen? xD
JAG VILL ATT DE SKA VARA.. MER ÄN BRÖDER!!!! xD Älska twincest für immer, vettu <33
Skriv MERA,MERA,MERA, din lilla maskätna maskros (a) :D:D:D <3 |
