Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

1. "Du måste lita på mig"

Hej ! jag lägger n denna här också bara för att det inte ska blir för "klurigt" för er xD Kraamar EvvE<3

"VAD FAN DRICK NU VARFÖR ÄR DU SÅ JÄVLA FEG FÖR!?" skrek han på mig och slängde en öl på mitt vita linne.
"Stick ditt jävla miffo!" skrek Jenny tillbaka, och drog mig iväg från honom.
Jag älskade henne. hon stod verkligen upp för mig när jag själv inte gjorde det.
"JÄVLA HOROR!" hördes hans röst bakom oss.
"Millie, det är bra. Han är bara aspackad." tröstade Jenny mig. Tårarna rann nerför mina kinder, och jag blev svart under ögonen av allt smink.
"So-om vanli-igt." grät jag i hennes famn.
"Såja." Jenny gungade mig fram och tillbaka där vi satt vid en av grindarna in till våran skola. Det var fest pågrund av att jullovet hade börjat, en månad utan skola. Jag hade preis börjat nian tillsammans med Jenny. Min pojkvän, Micke, var han som skrek på mig innan.Han var 3 år äldre än mig. Vi satt där säkert i flera minuter till Jennys kille David kom, och dom började genast strula. Jag var bortglömd.
"Jag går nu." jag försökte på något sett nå Jenny men hon var för upptagen. Jag hade slutat gråta, så jag började gå hem. När jag gick på den tomma trottoaren mitt i natten, kände jag mig rädd. Känslan att bara kan bli överfallen närsomhelst utan att någon skulle se det fick mig att rysa.
Jag drog jackan tätare om mig och gick snabbare för varje steg. Plötslig tog någon tag om min handled och jag fick ur mig ett gällt skrik.
"Schh! Tyst för fan!" hörde jag en röst. Den tillhörde en kille, och om jag fick dömma av , var han halvt påverkad.
"Släpp mig är du helt jävla dum i huvudet!?" jag drog till mig armen och stirrade på killen som satt vid kanten av trottoaren mot en buske.
"F-förlåt...haru telefon?" han sträckte fram en hand som om han förväntade sig att jag bara skulle ge min mobil till en främmande kille som var full.
"Ursäkta?" jag var förvirrad.
"Haru telefon?" sa han igen, denna gången lite högre.
"Tror du verkliigen att jag ska låna ut den till nån jag inte känner?" frågade jag.
"Ehm..aa?" svarade han korkat. Jag suckade.
"Tyvärr, har du ingen egen?" jag kollade fortfarande på honom, och en liten gnutta medlidande fanns i min blick. Han muttrade några svordommar innan han svarade.
"Stulen. Snälla?" han kollade på mig och jag mötte för första gången hans ögon, jag flämtade till. Så svarta. Hade aldrig sett nån med så mörka vackra ögon. Dom var liksom...mystiska, hatiska, men ändån vackra. Innan jag visste ordet av såg jag honom slå in ett nummer på min telefon och jag kom tillbaka till verkligheten. Det tog en stund innan han började prata.
"Ahh det är Alex .Vart fan är ni?"
Jag hörde någon babbla på i andra änden av luren. Alex suckade.
"Aha, men fan...nej jag pallar inte! Jag drar hem. Nej fatta! Amen för helvete chilla! Nej jag kommer inte. Du jag måste sluta, ringer från någon tjejs telefon. Tjarå." Han fällde ihop locket och räckte den till mig.
"Vart bor du?" frågade han mig.
"Några kvarter härifrån. Hurså?"
"Nää bara undra.Vill du ha följe?"
Jag skrattade för mig själv.
"Inget personligt men vem är du?"
Han log. Shit vilket leénde! Så där värsta perfekt ju! Nej så här fick jag inte hålla på, jag hade ju kille som jag gillar jätte mycket! Eller?
Han sträckte fram en hand , jag tog den.
"Alex." sa han.
"Milena." sa jag.
"Milena? Vackert, är det svenskt?" sa Alex. Jag fnissade, men ångrade genast mitt "tjejiga" uppförande.
"Vackert?Tack. Ingen aning. Mamma döpte mig till det för att hon kände någon från Hawaii."
"Ja din mamma har god smak." Alex reste sig upp,vinglade till lite.Han var lite längre en mig, svart hår, dom dära ögonen (!!), muskolös kropp, och var klädd i en svart munkjacka och ett par hängiga jeans. Han såg att jag granskade honom, och han log.
"Gillar du vad du ser?" han flinade. Jag därimot rodnade.
"Har en pojkvän." mumlade jag.
"Jasså? Som inte ens följer dig hem? Märkligt." han började sakta gå. "Kommer du?" frågade han mig. Jag följde efter.
"Vart bor du då?" frågde jag honom.
"Vid Vasaskolan."
"Men...det är ju åt andra hållet." sa jag förvånat.
"Jag vet." han gick med händerna i fickorna och kollade rakt fram. Precis som om han sa 'Hallå Världen Här Är Jag!' .
"Men, vi går åt det här hållet."
Han stannade.
"Vill du ha sällskap eller inte." han försökte se sårad ut men misslyckades totalt.Jag skrattade åt hans min och tog honom i armen och drog med mig honom. Gud vad höll jag på med?
"Ja kom nu!"
Vi gick tysta. Det enda jag kunde tänka på var Alex. hans ögon, hans leénde, han kropp. Jag kände mig trygg i hans sällskap. Jag vet att jag knappt känner honom, och att han bara kunde våldta mig precis nu om han ville, men han var speciell. Bakom dom dära farliga ögonen och alla muskler, var det som om världens snällaste och beskydande kille fanns gömd. Jag tänkte honom som min kille. Han var nog inte som Micke. Att försöka få i mig sprit. Jag rodnade åt mina tankar och kollade på mina vita Converse.
"Så när du säger att du har kille, betyder det att du är helt förbjuden frukt?" Frågade Alex och jag ryckte till. Hörde jag rätt?
"Vad menar du?" var det ända jag fick ur mig.
"Ja, gillar du honom?"
Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara på den frågan. Visste var Micke snäll på sitt sätt. Men med tanken på hur vi hade träffats, kunde jag aldrig vara kär i honom.
"Vad betyder denna tystnad?" frågade Aex när jag inte svarat på ett tag.
"Att jag inte vet. Vad menar du med förbjuden frukt då?"
Jag såg hur han log ur ögonvrån.
"Nää tänkte bara på att...ja du är ju sööt..."
Jag gav ifrån mig ett högt skratt.
"Söt?! Är du full eller?"
"Inte tillräckligt för att för att kunna säga att du är söt och mena det."
"Jaha, tack då." Skulle jag säga att han var söt? Eller han är inte söt han är snygg, sexig. Men det kan man väl inte säga till någon som man knappt känner?
"Nå?", frågade han.
"Vad?"
"Jag då?"
Shit, åh shit! Vad skulle jag svara. Tänk om jag sa fel! Tänks om han missuppfattade det och trodde att jag ville honom något.
"Ehm...du duger." fick jag fram. DU DUGER?! Vad var det för svar. Du duger! Okej, årets mest korkade kommentar!!!
"Duger? Jaha tack för den. Ska jag ta den som en komplimang?"
"Ta det hur du vill."
"Jahapp."
Tystnad igen. Det var inte långt kvar att gå. Men tystnaden gjorde så att det kändes som en evighet.
När vi äntligen stod utanför grindarna till mitt hus och jag och Alex bara kollade på varandra sa jag det. Det var inte meningen, det bara slank ut.
"Du det där jag sa innan om att du duger, det var inte sant. Eller jo det var sant men det var inte det jag ville säga."
Fan fan fan! Hur kunde jag säga det? Nu måste jag ju bara förklara. Alex verkade chockad över vad jag just sagt.
"Nähä... vad var det du skulle säga då?"
Jag tog ett djupt andetag.
"Det jag skulle säga var...ehh...jo att jag tycker du är skit snygg och jag fattar inte varför jag säger detta nu, så hejdå!" Jag vände mig om och skulle precis börja gå mot dörren då han tog tag i min handled. Jag vände mig sakta om, hans hand gled till mig midja och han drog mig närmare. När vi stod mage mot mage, hans hand pressad mot min rygg viskade han i mitt öra:
"Vill du veta vad jag tänker just nu?"
Jag svalde.
"Vadå?"
"Hur det hade varit att kyssa dig."
Och sedan stod vi där, med våra läppar pressade mot varandra. Det fanns bara vi, inget annat. Vi kysstes så häftigt att jag undrade varför inte något klädesplagg åkte av. Tänk om Micke eller någon annan hade sett mig nu. Åh gud, MICKE! Jag drog mig ifrån honom.
"Vad är det? Var det inte bra?" frågade Alex förvånat.
"Nej, nej! Förlåt, det är bara... han skulle döda mig! Förlåt!" Jag rusade in i huset en bit utanför Stockholm city och lämnade Alex kvar bakom mig. Såg jag fel, eller såg han ledsen ut? Jag gömde mig bakom gardinerna i köket, och tittade på honom när han gick iväg. Han kollade många gånger tillbaka, och jag skulle bara vilja springa efter och kyssa honom igen. Jag satte mig ner och dunkade huvudet i köksbordet. Då såg jag lappen.

"Hej goding! Jag och din bror har åkt till mormor, du kom ihåg det va? Jag har bett Julie att hålla ett öga på dig. Hur det nu kommer gå. Jag har ställt in mat i kylen. Vi ringer när vi får tid. Ses om en månad! Förlåt att vi inte kan fira jul tillsammans i år, men Mormor behöver mig just nu. Hon har blivit värre. Men jag ringer!
Älskar dig. Kram Mamma och Felix"

Jag stönade och knycklade ihop lappen. Visst var det skönt att vara ensam hemma i en månad, men jag behövde min bror här nu! Och min mamma. Men det var annorlunda med Felix. Han var två år äldre än mig, och han brukade hjälpa mig om jag fick problem med killar. Men det jag var mest orolig för var Julie. Min fyra års äldre syster som bara brydde sig om sig själv. Okej det kanske inte var riktigt sant för hon var världens bästa syster i bland. Jag gick in till badrummet och kollade mig i spegeln. En flicka, 15 år, brunt långt vågigt hår, ljusblåa ögon, och ett ganska vackert utseende, fast jag inte brukade erkänna det, tittade tillbaka på mig. Jag tvättade bort sminket och borstade sedan tänderna. Det enda jag hade i tankarna var Alex, när han sa att jag var söt och när han kysste mig, eller vi kysstes. Han var verkligen bra på det! Jag kunde inte få ut honom ur min lilla dumma hjärna. När jag kom in i mitt rum la jag mig under täcket och njöt, av sommarlov, av att vara nästan ensam i huset, och tanken på Alex. Jag var bara tvungen att berätta för Jenny om honom! Min mobil ringde, jag svor men kämpade mig upp ur sängen för att fiska up mobilen ur ena byxfickan.
"Hallå?" svarade jag lite irriterat.
"Millie? Det är Julie, har mamma och brorsan åkt?", hördes min syster röst.
"Mhm, var är du?"
"På skolan, jag och några andra, vill du att jag ska komma hem?"
Fast hon kunde vara påverkad, brydde hon sig alltid, ibland även mer än när hon var nykter. Jag log.
"Om du vill. Jag hindrar dig inte från att vara med dina kompisar."
"Äsch! Dom kan vänta, du är ju min syrra. Jag kommer snart." Hon la på och jag kröp ner i sängen igen.
Min syster skulle komma hem, istället för att vara med sina kompisar. Detta var ett tillfälle då jag älskade min Julie som mest, då hon kunde mörda, okej råna en bank, bara för att va med mig. Jag blev helt varm i kroppen då jag tänkte den tanken.
Ca 10 minuter efter vårat samtal hör jag steg i trappen och Julie kommer in i mitt rum.
"Hej sötnos." säger hon till mig och ler. Hon tar av sig kläder tills hon bara har bh och trosor på sig, sen kryer hon ner i min säng. Hon luktar alkohol, men jag bryr mig inte.
"Hej Julie." säger jag med mina ögon stängda.
"Hörde om att du har haft ett litet möte med Alexander ikväll."
Jag spärrar upp ögonen.
"H-hur vet ...?" börjar jag men Julie avbryter.
"Han ringde och jag var där då. När Jonas sa att han hade ringt från en tjejs mobil så kollade jag numret och såg att det var ditt."
"Var det Jonas han pratade med?"
Jonas var Julies pojkvän. Hon nickade.
"Jag ringde upp Alex på vägen hem, men han var inte så pigg just då. Gjorde han något?" Julie lät allvarlig.
"Nej! Ingenting."
"Bra." Hon lät lugn igen. "Lyssna, Millie. Alex, är inte precis någon skötsam kille, jag menar att han dricker mycket, röker, har många tjejer. Tro inte att det ska bli något efter ikväll."
Jag blev kall.
"Hur gammal är han?" frågade jag.
"Millie! För gammal för dig! Tro inget, okej?"
"Varför skulle jag det? Inget hände ju. Ta det lugnt jag frågade bara." Jag vände mig om.
"Hur känner du honom förresten?" frågade jag Julie. Hon skrattade.
"Alla vet vem Alexander Richos är."
Jag sa inget.
"Godnatt systra min." så Julie och pussade mig på axeln innan hon vände sig om. Hon brukade sova i min säng om hon varit ute sent.
"Godnatt." sa jag tyst. Tanken på att min och Alex's kyss inte betytt något alls gjorde ont i magen. Jag försökte få bort honom ur min hjärna innan jag somnade. men det slutade med att jag drömde att det var jag och Alex. Fan också. Jag var fast. Eller?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
missyou - 8 jul 08 - 17:47
jäättebra ;)
Tiggarflikkan - 18 jun 08 - 11:06
Haha, nu läser jag slutligen första delen XD
Men den var väldigt bra, du har ett bra skrivsprk och man fastnar!
kr0kodil - 16 jun 08 - 12:00- Betyg:
Den och alla kapitel i du måste lite på mig var bra.Skriv fler
kapitel ! :)
Men en sak bara , först skrev du att det var jullov sen skrevdu
sommarlov.Såvilket avdom ? X)
DontDroolOnChie - 13 apr 08 - 23:36- Betyg:
hehhe , mst erkänna att jag faktiskt inte tänkte läsa den . Men jag läste dom
första raderna och sen var jag helt enkelt fast ! underbart skriven som vanligt!<3
correxD - 24 mar 08 - 18:33- Betyg:
fan va bra den va :):)
engeliin - 3 mar 08 - 20:02- Betyg:
JÄTTE BRA :)
hooliganns - 2 mar 08 - 12:15- Betyg:
fortsätt :)
jeessica - 2 mar 08 - 00:58- Betyg:
SÅ HIMLA BRA!!!!! =D den bästa jag läst =D
hihi . :* Fortsätt länge!!!!!!
_NotAnAngel_ - 1 mar 08 - 14:24- Betyg:
Jättebra, kanske lite lång, men skitsamma, den var jättebra<'3
sandrabitch - 1 mar 08 - 13:46
fortsätt .

Skriven av
Chillaah
1 mar 08 - 10:57
(Har blivit läst 245 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord