Coral Beach kapitel 8 |
Kapitel 8 ”Att lära sig leva med ett brustet hjärta”
Allas blickar var riktade mot scenen. Några grabbar i tjugofemårsåldern jublade och tjöt när Natalie kom upp på scenen och började dansa. Jag hade sett det förut, men jag tyckte ändå att hon var helt fantastisk. Jag jublade minst lika högt som de gjorde.
Nervositeten började stiga mer och mer allteftersom låten närmade sig sitt slut. Jag svalde hårt och när Natalies låt var slut och hon hade lämnat scenen så började någon spela på piano. Jag satt i publiken och tittade på den tomma scenen. Den här sången hade jag sjungit en gång framför hela skolan hemma, och jag älskade den. Det var Unfaithful med Rihanna.
Plötsligt reste jag mig upp, drog fram en trådlös mikrofon ur fickan och började sjunga. Min röst var späd och jag tyckte att den darrade, men sen fick den stadga när jag började sjunga refrängen:
”And I know that he knows I’m unfaithful and it kills him inside, to know that I am happy with some other guy. I can see him dying. I don’t wanna do this anymore; I don’t wanna be the reason why…”
Medan jag sjöng versen hade jag börjat gå upp mot scenen och när jag sjöng detta så satt jag elegant med benen dinglade i luften på det blanka, svarta pianot med en plågad, uttrycksfull min i ansiktet som jag hunnit öva in på bara två dagar. Nu var det mig alla tittade på.
Egentligen behövde jag inte öva in den minen, för jag började storgrina så fort Natalie råkade nämna Charlies namn. Just när jag tänkte hans namn så tyckte jag att jag såg hans ansikte någonstans där bak och mitt hjärta tog ett skutt i bröstet, men när jag tittade igen så var han borta. Det var nog bara inbillning. Jag tvingade mig själv att koncentrera mig på vad jag skulle göra istället, för jag skulle få leva med ett brustet hjärta i hela mitt liv kändes det som.
När låten var slut och jag hade lämnat scenen så kom Natalie springandes och gav mig en stor kram.
”Du var ju skitbra gumman!” sa hon med ett stort leende.
”Tack”, log jag och menade det på fler än ett sätt. Det var Natalie som hade hjälpt mig att fixa det här jobbet på en nattklubb så att jag kunde få ett boende de fyra sista dagarna innan jag skulle hem. Det var inget lyxigt boende precis, men det dög. Alla ställen på hela stranden var fullbokade med undantag för just de som låg nära där Charlie bodde, och var jag tvungen att välja så skulle jag hellre sova på stranden eller på gatan än att riskera att träffa honom just nu. Jag hade inte sett hans ansikte när han gick ut, men jag kände hans vrede, luften var fylld av den.
”Tacka inte mig, det var du som gjorde det”, skrattade Natalie.
Jag var helt slut efter allt adrenalin som precis hade rusat genom kroppen. Min publik hade varit ganska högljudd efter några öl och det hade ju inte precis gjort nervositeten bättre.
”Du, jag måste sova nu, jag är verkligen as trött…”, sa jag.
”Okej, men jag vill bara att du ska veta hur bra du var i kväll. Så nu har du i alla fall en sak att vara glad över!” sa hon uppmuntrade och blinkade åt mig.
”Det, och att jag åker hem om två dagar”, suckade jag.
Natalie skrattade igen och började gå.
”Du var också super ikväll!” ropade jag efter henne.
Hon vände sig om till hälften så att den svarta flätan svepte över axeln på henne. Hon flinade och ögonen glittrade.
”Jag vet”, sa hon självsäkert. Just den självsäkerheten som jag visste att jag hade inom mig men hade så svårt att släppa fram. Jag såg lite avundsjukt efter henne, men samtidigt beundrade jag henne för att hon vågade vara som hon var utan att bry sig om vad folk tyckte.
Jag gick upp till mitt rum och önskade att jag hade kunnat ta ett varmt bubbelbad. Istället tog jag av mig den fina klänningen och tog en kalldusch, borstade tänderna och la mig i sängen för att läsa en bok. Någon knackade på dörren och jag var säker på att det var Natalie, så jag gick utan tvekan för att öppna trots att jag bara hade bh och trosor på mig.
När jag öppnade dörren och såg vem det var som stod där ute så höll jag på att svimma, för det var inte alls Natalie, det var den enda personen i världen som jag var ännu mindre sugen på att träffa just nu än till och med Charlie. Det var Simon som stod där utanför, som om han trodde att jag skulle ta emot honom med öppna armar. Han flinade när han såg vad jag hade på mig.
”Visste du att jag skulle komma eller?” sa han menande.
Jag flämtade till av överraskning och ilska och såg Simons bruna ögon oblygt betrakta mig uppifrån och ner. En sak var när jag var full, men jag tänkte inte låta ett svin som han titta på mig på det sättet när jag kunde göra något åt det.
Jag gjorde det som jag velat göra ända sedan den där morgonen då jag vaknade bredvid honom: jag gav honom en stor, fet smäll och slog igen dörren mitt framför ansiktet på honom.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Chillaah - 16 mar 08 - 12:03 | | ooohhh... jag måste bara säga att jag har hört slutet på denna, och de r bara SÅ romantiskt! jag blev helt galen då jag hörde det, eller hur thelmiix xD men du måste skriva mer nu, fast jag är i sverige kan jag fortfarande tjata om och om igen om fortsättning lilla vän ;)<3<3<3<3<3<3<3<3<3< ;3 | | Chillout - 15 mar 08 - 11:04 | mera kommer snaaaart! xD <3
kram . | YourTears - 2 mar 08 - 15:06- Betyg:  | Jag vill läsa mer :)
Längtar till nästa del kommer ^^ <3
You Go Girl! | | Shelthea - 1 mar 08 - 21:01 | | Bra! :D | | hanochhon - 1 mar 08 - 12:55- Betyg: | | YÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH:D:D mega bra^^ Du skriver otroligt välskrivet:) | | Chillaah - 1 mar 08 - 10:48- Betyg: | | GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH ! SPIDERMAN MERA NU! Blir galen! Kraamar Batman <33 |
|
|
|
