Simon hos Erika |
Äntligen så kommer fortsättningen på Simon och kärleken, men bara en del av den för att den är inte färdig än...
– Då så kommer du hem till mig ikväll då, Simon? Frågar Erika Simon några dagar efter helgen då Erika var hos Simon för första gången.
– Javisst, älskling! Svarar Simon med ett leende och en blinkning samtidigt som han packar ner skolböckerna i väskan. – Jag kan komma direkt… Fortsätter han och ler åt Erikas förvånade min.
– Okej, det trodde jag inte att du kunde, du vet provet i övermorgon. Svarar hon efter en stunds tänkande.
– Äsch! Vad är ett prov jämfört med dig, raring. Säger Simon skämtsamt och tar hennes hand i sin.
– Inte mycket, hoppas jag. Svarar Erika med ett litet leende och kramar om Simon som håller henne i sina armar ett tag innan han släpper henne.
– Nu så måste vi skynda oss så vi inte kommer sent till bussen som går till byn. Säger Simon och tittar på sin klocka.
– Okej, vi får springa… Svarar Erika och börjar dra iväg Simon mot skolans utgång och när de båda väl har trängt sig förbi alla klasskamrater så springer de tillsammans iväg mot bussen…
– Puh! Det var nära ögat. Säger Erika till Simon när de sitter bredvid varandra på den brummande bussen.
– Ja, det var det verkligen. Svarar Simon henne. – Det ska bli intressant att se hur ditt rum ser ut. Fortsätter han leende.
– Å, det är inte så märkvärdigt. Svarar hon och tittar in i Simons ögon. – Det viktigaste är att du är här. Säger hon när du har tittat in i varandras ögon ett tag.
– Jag säger detsamma, Erika! Svarar Simon med en underlig ton i rösten.
– Bra. Svarar Erika kort och tittar ut genom bussens fönster.
– Nu ska vi väl av? Säger Simon och tittar frågande på Erika.
– Jisses, du har rätt! Utbrister hon och flyger upp ur stolen och sätter fart mot utgången.
– Mamma, jag är hemma! Skriker Erika när hon kommer innanför tröskeln. – Och jag har Simon med mig! Fortsätter hon och tystnar när hennes mamma kommer ut från köket iförd i ett par gula byxor och en kritstrecksrandig tröja in i den blåtapetserade hallen.
– Nämen vad roligt! Utbrister hon. – Jag heter Helen, Erika har talat så mycket om dig. Säger Erikas mamma och sträcker leende fram ena handen mot Simon.
– Så roligt! Svarar Simon och skakar varmt leende hand med Erikas mamma.
Erika tittar argt på sin mamma samtidigt som hon rodnar kraftigt. ”Det där hade hon inte behövt sagt” Tänker Erika samtidigt som hennes mamma säger, – Om du ursäktar så håller jag på att laga mat!, till Simon och försvinner utan att vänta på ett svar ut i köket där det börjar skramla av grytor och lock…
– Så nu har du hälsat på min mamma. Säger Erika med ett leende. – Vad tycker du om henne? Fortsätter hon och öppnar den vitmålade dörren till sitt rum.
– Ganska snabb av sig, va? Svarar Simon samtidigt som han inspekterar Erikas rum: Det är stort, har vackra mörkblåa tapeter och vid den vänstra väggen så står det en ljusbrun, träfärgad bokhylla som är full av allhanda saker, mest böcker.
Golvet är järngrått och det ligger en vit matta på det, bredvid dörren så står en hög, ganska smal brun byrå med prydnadssaker på. I det vänstra hörnet står en stor säng med ett vitt överkast på och där sängen slutar så är det två tavlor upphängda, den ena är en tavla med Erikas skolklass och den andra är en tavla av en stor och ståtlig örn. Örnen har utbredda vingar som för att hoppa ut ur tavlan och flyga iväg, det ser väldigt majestätiskt och skrämmande på samma gång.
Ovanför den välbäddade sängen så sitter det en vägghylla som är full med allhanda böcker…
– Ja, det är hon verkligen, alltför snabb ibland. Svarar Erika med ett leende.
– Jättefint rum du har! Säger Simon och går fram emot skrivbordet som står framför fönstret i villan.
– Tack, svarar Erika och ler lite generat.
– David Eddings, Ursula K. Le Guin, Robin Hobb, Diana Wynne –Jones, Margret Weis och Tracy Hickman… Läser Simon och rynkar pannan. Vad är det för sorts böcker? Frågar Simon lite nyfiket.
– Å, det är Fantasyböcker, har du läst några förut? Svarar Erika och tittar förhoppningsfullt på Simon som skrattar åt hennes förväntansfulla ansikte.
– Nej, det har jag inte, om man inte räknar in Harry Potterböckerna och Sagan om Ringen naturligtviss… Svarar Simon med ett småleende.
– Men då så har du ju läst några! Utropar Erika glatt och kramar om Simon. Jag ska nog få dig att läsa flera, var så säker! Fortsätter hon…
– Vad inte så säker på det, flicka lilla! Retas Simon och ett vilt kuddkrig bryter ut när Erika kastar en mjuk kudde i magen på Simon.
– Nu du! Nu ska du få! Utropar Simon och tar en av kuddarna från sängen och drämmer i skallen på Erika som svarar med att ge honom en kudde rätt i ansiktet.
– Ha, vad säger du nu då! Säger Erika triumferande till sist då hon flåsande och varm sitter på Simons mage.
– Det här! Svarar han och försöker att kasta en kudde som Erika enkelt blockerar med sin ena hand.
– Menar du att du Inte Kan bättre än så… Utbrister Erika med en överdrivet chockat tonläge.
– Hahaha… Inte när du sitter på mig! Jag ger mig… Säger Simon skrattande.
– Jippi! Jag Vann! Utropar Erika glatt och kramar om Simon innan hon låter honom resa på sig.
– Phu! Det här var en pärs… Säger Simon med ett trött röstläge som man på lång väg hör är full av undertryckt skratt.
– Så bra då, för det var ju jag som vann så någon glädje måste jag ju få! Svarar Erika rappt och sedan så börjar båda att gappflabba (skratta jättemycket) som bara den.
En fortsättning på den här delen kommer snart...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | JennnyJ - 28 feb 08 - 15:15- Betyg:  | Jätte bra :D
Du skulle kunna använda hon och han lite oftare så att det blir lättare att läsa...
så att det inte blir för mycket Simon och Erika ^^
men mkt bra :)
/JvJ <3 |
|
|
|
