Jag är en blå människa
och du brukade måla mig omsorgsfullt
varje kväll.
tills du en dag ansåg att färgen borde hålla ändå
slutade bättra på
och så sakteliga blev jag grå
du ställde varsamt undan den lilla hinken
med färg. men lite omedvetet
började du stöta till den
lite grand
med ena foten kanske,
stänk-fredagkväll stänkstänk-lördagkväll
och jag log
men i den ständiga
kalla solen här är
bleknade jag
jag kan bara hoppas att jag fortfarande är
en vän att hand om de bästa
för inget kan betyda mer
än ni.
|
| Kommentarer |
| cajsen - 26 feb 08 - 21:26 |
| åh söt ! :* |
| lill_ella - 26 feb 08 - 20:48 |
jag alltså.
itne dikten. |
| lill_ella - 26 feb 08 - 20:47 |
| fast jag blir lite osäker. så som jag tolka den är det inget bra |
| lill_ella - 26 feb 08 - 20:26 |
| du är blå! jag sa de! jag såg de! ser sånt! blå! :* |
| glasbubblan - 26 feb 08 - 20:01 |
åhh!!
jag gillar färgen!
det var finurligt fint det!
lisom en så vacker liknelse!!
GILLAR!!! |
