*** |
jag vill bara tillägna några små rader åt en vän
en oförklarlig känsla, är ensamhet
man kan vara omgiven av flera tusen människor
och ändå känner man dig ensam
men det kanske är så det är, när man känner såhär
jag saknar dig, av hela mitt hjärta
kommer aldrig sluta älska dig, trots all smärta
det var du och jag, nu mer står jag här ensam
jag står kvar tills den dagen du behöver mig
för liksom saknaden inombords, dör aldrig hoppet
|
|
|
|
