Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Nerinas första år på Hogwarts.(del35)

Hej, här kommer del trettiofem av Nerinas första år på Hogwarts. Tackar för era kommentarer!

Nerina.
När jag vaknade, var det fortfarande mörkt ute. Jag tittade efter Hermione. Hon låg i sin säng och sov. Jag ville inte väcka henne, jag behövde inte fråga vad som hade hänt. Jag hade förmodligen svimmat. Jag tänkte efter. Varför hade jag svimmat? Just det, Draco skulle komma tillbaka till Hogwarts. Det tog ett tag innan jag insåg vad jag just tänkt. Han skulle komma hit! Men var det möjligt? Jo, det var det ju, Dumbeldore hade ju sagt det. Men ändå! Han kunde ju inte bara komma hit, och typ: Hej älskling, vi glömmer det där om vårat barn va? Det kunde inte bara hända! Jag hade vant mig vid tanken om att fostra mitt barn själv ju. Och jag ville faktiskt inte att det skulle få något fånigt namn, efter Dracos farfar, eller mor, eller nått sånt! Jag kände hur jag började hyperventillera. Jag fick lugna mig.
-Andas in, andas ut, sa jag till mig själv. Min puls blev snart lägre, och jag var lugn. Jag fick inte bli upprörd, det kunde skada barnet. Jag var tvungen att tänka på barnets bästa. Jag tittade ut genom fönstret, och såg hur solen började synas över horisonten. Det var vackert. Detta gjorde mig lugnare, när jag granskade hur solen sakta gick upp.
-Är du vaken Nerina, sa en röst bakom mig. Jag vände mig om, och där stod Hermione.
-Ja, jag är vaken, sa jag. Hon log mot mig, med sitt varma leende. Jag log tillbaka.
-Du svimmade igår igen, sa hon.
-Jo, jag ante det, sa jag, och nickade.
-Professor McGonagall vill prata med dig, sa hon, och såg alvarligare ut.
-Varför?, sa jag. Vad kunde hon vilja mig?
-Jag vet inte, men hon sa att det nog var bra om jag följde med, sa hon. Jag nickade. Jag ville helst inte gå ensam.
-Ska vi gå upp?, sa hon, och nickade mot klockan. Det var en stund kvar till dess att vår första lektion skulle börja, men det var väll lika bra att gå upp.
-Ja, vi gör det, sa jag, och reste mig från sängen.

Vi satt i stora salen. Det var middag. Jag och Hermione skulle snart gå till professor McGonagalls kontor. Hon hade redan ätigt färdigt, och väntade på oss.
-Vad tror ni hon vill då?, sa Harry. Vi hade berättat för honom, Ron och Ginny att vi skulle prata med McGonagall.
-Vi har ju sagt att vi inte vet!, sa Hermione, som var trött på att de frågade.
-Jag har en glad nyhet, sa Ginny, med ett leende.
-Vad då?, sa jag. Jag var ganska intresserad av att få höra något bra.
-Jag har skickat brev till mamma nu, och frågat om du också får följa med hem över lovet, sa Ginny.
-När tror du att du får svar?, sa jag nervöst.
-Inom en vecka, sa Ginny, och log. Jag nickade. Om en vecka skulle jag få veta.
-Men nu måste vi gå, sa Hermione. Jag tittade på klockan.
-Jo, det är dags att gå, sa jag, och reste mig. Hon reste sig också.
-Vi väntar på er i sällskaps rummet, sa Ron. Vi nickade, och begav oss mot McGonagalls kontor. Det låg inte så långt ifrån stora salen, och snart var vi framme. Vi stod utanför den lilla dörren. Hermione sträckte fram sin hand, och knackade på.
-Kom in, sa professor McGonagalls röst inifrån kontoret. Jag öppnade dörren.
-Stig in, och sätt er, sa professor McGonagall, där hon satt bakom sitt skrivbord. Jag klev in först och satte mig. Hermione stängde dörren bakom oss, och slog sig ner på en stol bredvid mig.
-Vet du varför jag har kallat hit dig, Nerina, sa McGonagall med sin stränga röst.
-Nej, sa jag, och skakade på huvudet.
-Jag kommer att ställa några frågor, jag vill att du bara svarar ja, eller nej. Och du måste svara ärligt, sa hon. Lite konstigt, tänkte jag, men nickade.
-Gifte du dig i julas?, sa hon, och granskade mig. Jag greps av panik. Hur kunde hon veta? Men varför skulle jag dölja det?
-Ja, sa jag lugnt. Hermione tittade på mig, som om jag inte var klok i huvudet. Professor McGonagall höjde bara på ögonbrynen.
-Stämmer det att du gifte dig med Draco Malfoy?, sa hon. Jag suckade. Lika bra att säga sanningen rakt igenom.
-Ja, sa jag.
-Stämmer det inte då att ditt efternamn är Malfoy, och inte Linx, sa hon. En onödig fråga, tyckte jag.
-Jo, det stämmer, sa jag. McGonagall nickade.
-Närvarade din mor på bröllopet?, sa hon. Jag fick en svag känsla av åt vilket håll det här ledde.
-Ja, det gjorde hon, sa jag lugnt. Jag var tvungen att visa mig stark.
-Var din far också där?, sa hon, och granskade mig ännu mer. Hermione grep tag i min arm. Hon ville inte att jag skulle svara på frågan.
-Nej, min far är ju död, sa jag lugnt. Men jag kände mig inte lugn, hon visste!
-Ljug inte!, sa professor McGonagall, och ställde sig upp. Jag kände mig liten och svag. Jag orkade inte hålla masken.
-Okej, han var där. Han som inte får nämnas vid namn var där!, skrek jag, och tårarna började rinna. Jag såg hur McGonagall ryggade tillbaka när hon hört vad jag sagt. Hermione la sin hand på min axel.
-Du skall inte döma Nerina efter vem hennes far är, sa Hermione, och tittade på McGonagall.
-Det ska jag inte, sa McGonagall, och satte sig ner, åter igen. Hon såg ganska lugn ut. Jag lugnade också ner mig, och slutade gråta.
-Kan jag få se din västra arm?, sa McGonagall. Jag nickade. Den kunde hon gått få se. Jag kavlade upp tröjarmen. Hon blev förvånad, när hon såg att jag inte hade märket.
-Me-Men vi var säkra, stammade hon.
-Jag hade det förut, sa jag sorgset.
-Hur fick du bort det?, sa McGonagall, och tittade mig i ögonen.
-Hon fick bort det när hon försökte begå självmord, sa Hermione tyst. Professor McGonagall tittade först på Hermione, och sedan på mig.
-Varför?, sa hon, med en oroad blick.
-Jag stod inte ut med allt längre, sa jag lugnt. Och jag var faktiskt lugn också. Jag klarade av att prata om det. McGonagall nickade.
-Jag kanske skulle berätta allting som hände efter jullovet, sa jag. Hon nickade.
-Klarar du det Nerina, sa Hermione oroligt. Jag nickade, och började berätta.

När jag berättat klart, kollade jag upp mot McGonagall. Hennes ögon var röd gråtna. Jag tittade på Hermione, och trotts att hon redan hade vetat om allting som hade hänt, hade hon också gråtit.
-Vi, här på Hogwarts ska hjälpa att skydda dig från din far Nerina. Det lovar jag, sa professor McGonagall.
-Tack, sa jag, och log. Jag tyckte det var skönt att få ha berättat.
-Jag ska informera Dumbeldore om det här, det ligger i hans intresse, sa hon. Jag nickade.
-Vad tror du han säger?, sa jag. Tänk om han ville lämna över mig till ministeriet. Jag kände att jag var nervös.
-Han kommer att säga som jag, sa McGonagall, och log. Jag nickade. Det skulle nog gå bra.
-Hur känner du inför att Draco kommer hit då?, sa hon.
-Så där, sa jag, och suckade.
-Vi skulle kunna flytta honom till en annan skola, sa McGonagall.
-Nej, gör inte det, han skulle få det så jobbigt. Jag kommer att klara av det, sa jag, och försökte se övertygande ut. Hon kunde ju inte flytta Draco!
-Okej, sa hon. Jag nickade och log.
-Det var allt. Ni kan gå nu, sa McGonagall och log vänligt.
-Tack så mycket, sa jag innan jag och Hermione lämnade rummet.
-Inget att tacka för, sa McGonagall. Våran lilla pratstund hade varit ganska jobbig, men det var skönt att få det överstökat, tänkte jag, och suckade.

Det var då den trettiofemte delen av Nerinas första år på Hogwarts. Hoppas att ni gillade den. Glöm ej att kommentera!! Kramar//irmis
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sandruskapuska - 2 maj 08 - 07:38- Betyg:
lovar det här helt enkelt. kom bara på en sak. Blir inte harrys tjej lite utanför eftersom att hermione bara e med nerina?
rihannalover - 4 mar 08 - 20:50- Betyg:
du skriver bäääst
Summerlover - 27 feb 08 - 07:35- Betyg:
älskar denna serien!!!!! och så äger du på att skriva!!!
kllara - 26 feb 08 - 19:03- Betyg:
Du är bara bäst gummsan!!! <3<3 love you<3
hanochhon - 26 feb 08 - 18:28- Betyg:
HIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHK :D:D DEN ÄGER SOM VANLigt:D
mera mera mera?? (A) du skriver bra som *** ^^ :D
KRam HoH <33
_NotAnAngel_ - 26 feb 08 - 17:55- Betyg:
Välskrivet med få stavfel. Dokk ska jag fortsätta med att tjata om att det stavas DumbLEdore, och ikke DumbELdore^^ Ja, ikke med LE/EL då, utan små bokstäver^^
Verkligen välskrivet, som sagt, och jag vill verkligen veta hur det blir i Hogwarts omgivning och stämmning angående Dracos "återkomst":)
Kram,
Lina
Tonks - 26 feb 08 - 17:27
TJOCKT NAAIJS !!vill ha mera nu!!! :D:D Kraam Evve<33
Lauren - 26 feb 08 - 17:22- Betyg:
MERA <333 me älska den här..fasst det kanske du har förståt xD
Mangasagan - 26 feb 08 - 17:05- Betyg:
Najsi najsi^^ Jättebra<3 MERA!!<3
frdrik - 26 feb 08 - 14:46
wiiiiih^^ mera!
Niice - 26 feb 08 - 14:45- Betyg:
Jättebra! :D <33 *älskaälska* :D <33

Skriven av
IrMiS
26 feb 08 - 14:36
(Har blivit läst 117 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord