Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

'du kan få mig så lätt just nu' -Kap.2

Nu har jag skrivit den andra delen, och jag blev faktiskt ganska nöjd! Känns skönt att skrivalusten börjar komma tillbaka igen, den har varit borta ganska länge. Men ni får ursäkta ifall delen är lite flummig(peka på raden med ärtan i frysen) Jag har dålig humor, men jag vet inte.. ni kanske uppskattar det?^^ Iaf, kommentera mycket, och gärna långa kommentarer som säger vad jag förbättra!


Kap 2
Jag och Elina la som vanligt beslag på en av de platser som var längst bak i bussen. Det kändes lite mer undanskymt där, mer privat. Jag vet inte hur jag ska förklara, men jag gillade de platserna i alla fall. Vi hade en lång bussfärd framför oss, men det skulle bara bli skönt faktiskt. Vi hade ju laddat upp med musik, och dessutom visste jag att det inte skulle kunna bli tråkigt när man var med Elina. Hon var en av mina absolut närmaste kompisar. Hon var nog den som visste mest om mig. Den som jag alltid ringde om jag mådde dåligt, den jag skrattade med när jag var glad. Jag hade ärligt talat inte klarat mig utan henne. Jag sneglade lite på henne där hon satt ytterst. Jag hade som vanligt tagit den innersta platsen, vid fönstret. Jag ville alltid kolla vart vi var på väg och ibland kunde jag bli lite åksjuk och då ville jag ha något att fokusera på.
Elina satt och letade i sin väska (den väskan avgudar jag, svartvit och ursnygg!) efter mp3:n. Jag skulle inte bli förvånad om det visade sig att hon hade glömt den hemma. Hennes minne är litet som en ärta i frysen, och då är vi snälla. Efter en stund så höll hon upp sin mp3 och tittade på mig och flinade. Hennes ärta tycktes ha blivit vattnad, och vuxit till medium tänkte jag och log medan jag tittade ut genom fönstret. Bussen körde ganska fort, och det kändes skönt. Snart är vi i Stockholm, och jag känner redan suget i magen. Jag älskar det suget, det är ren lycka!
Jag tror inte att alla förstår vad musik kan göra, hur mycket musik kan hjälpa en när man mår dåligt. För mig så är musiken en viktig del av mitt liv, utan musiken hade det helt enkelt inte gått.
Är jag glad så kan en glad låt få mig att känna mig ännu lyckligare. Är jag ledsen så kan en låt få mig att känna igen mig eller få mig att må bättre. Det finns låtar för alla humör. Ibland är det som om de har stulit orden ur ens hjärta och gjort det till en låt. Någon som känner igen sig?
Jag sträcker mig ner efter min väska, som jag lagt nere vid fötterna, för att leta upp min mp3. Elina sitter redan och diggar till någon låt hon lyssnar på, och verkar inte så jätte social. Annars brukar hon vara det, men alla har väl dagar då de bara vill vara för sig själv. Jag sätter in ena hörluren i örat, den andra låter jag hänga fritt ifall Elina skulle säga något till mig. Har jag båda inne så är jag ganska okontaktbar faktiskt, då hör jag inget annat än musikens dunkande i mina öron. Jag tittar ut genom fönstret och vägskyltar med ortnamn som jag inte känner igen alls glider förbi. En skylt hinner jag se vad det står på och det får min mage att göra en djupdykning. "Stockholm 18km". Ja, jag vet, det är inte direkt nära men i alla fall. Jag vänder mig mot Elina för att säga hur långt vi hade kvar men vänder mig om igen med ett leende då jag ser att ena hörluren har glidit ur hennes öra och att munnen är halvöppen. Hon sover djupt. Antagligen hade hon somnat sent igår, för att hon var så uppladdad inför konserten. Jag lät bli att väcka henne, hon behövde sömnen för att orka med dagen. Jag visste hur hon kunde bli om hon inte var ordentligt utsövd och jag lovar, ni hade inte velat riskera att vara nära henne då. Jag själv hade faktiskt sovit helt okej hela natten, men även om jag hade sovit dåligt natten innan så hade jag aldrig kunnat somna nu när vi satt på bussen. Nu var jag otroligt pepp på konsert och då är lusten att sova inte särskilt stor. Jag hade nog lyssnat igenom alla låtar på min mp3 två gånger skulle jag tro då jag märker att min oerhört sociala kompis bredvid börjar vrida på sig och sömnigt öppnar ögonen.
- Hej Trötter säger jag och ler lite då jag ser hennes förvirrade min.
- Hej mumlar hon och tillägger sen efter att ha kollat ut genom fönstret, hur långt har vi kvar?
- Skulle tro att det är 4-5km eller något liknande sa jag och stängde av mp3:n. Det är ganska irriterande faktiskt att ha musik i ena örat och samtidigt försöka lyssna på vad någon säger.
- Åh, det låter bra! säger Elina och sätter sig bättre tillrätta i sätet.
- Visst gör det! säger jag, och tittar ut genom fönstret för att försöka få syn på någon skylt där det står hur långt vi har kvar.
- Zem? mumlar Elina. Har du sett min mp3? Jag har för mig att jag lyssnade på musik innan jag somnade.
- Det gjorde du, men jag vet inte vart den har tagit vägen. Antagligen ligger den där vid ditt säte någonstans sa jag och återgick till mitt oerhört viktiga fönstertittande.
- Var kan den vara?! muttrar Elina efter en stunds letande. Hon böjer sig ner på knä och tittar under sätet och tydligen hittade hon vad hon sökte för jag hör ett litet tjut som kunde liknas vid ett "fjortisskrik".
Efter ungefär trekvart så börjar bussen sakta in och den svänger sakta in på busstationen. Jag sliter snabbt till mig väskan och knuffar lite på Elina så att hon skyndar sig lite. Jag tror vi är de första som hoppar av bussen och jag ställer mig genast och kollar mig sökande om. Vart ska vi gå för att komma till vandrarhemmet där vi ska ligga i natt?
- Jag tror att vi ska gå neråt där säger Elina och pekar på en gata längre bort.
- Jag vet inte, men vi testar säger jag eftersom jag inte har något bättre förslag.
Vi går en bit neråt gatan men inser snabbt att vi är helt fel ute. Vi står helt vilsna på trottoaren och inser snabbt att vi inte vet vart vi ska gå.
Och jag min idiot har glömt gatans namn där vandrarhemmet ska ligga. Lyckat.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.5)
loppan24 - 6 mar 08 - 23:07- Betyg:
Åhh denna novell serie är ju bra :D
Lovely__ - 25 feb 08 - 08:32
Tack för alla fina kommentarer, jag blir verkligen jätte glad!<3

Woops; ska försöka tänka på det, och jag förstår hur du menar. Det är ett fel som jag brukar göra, men jag ska försöka "visa" mer istället;)
wearingblack - 24 feb 08 - 20:39- Betyg:
verkar kunna bli riktigt bra!! fortsätt!
tjoh - 24 feb 08 - 17:39
åh så bra du skriver ! :D välidgt bra flyt i texten, och inga stora grammatikmissar heller, fast det är ju inte allt. helheten är perfekt, i sýnnerhet ditt sätt att berätta på . undebart <3.
meddelande när nästa del kommer ? snälla ? (a)
:D
woops - 24 feb 08 - 17:39- Betyg:
Gillar det här jättemycket, men försök att... inte berätta så mycket, utan mer visa o.O Något osm min lärare tjatat mycket om, att.. ja, du kanske fattar?
I det stora hela är det jättebra!
Gustaffson - 24 feb 08 - 17:37- Betyg:
meeeeeeeeeeeeeer!!

Skriven av
Lovely__
24 feb 08 - 17:28
(Har blivit läst 307 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord