blommorna |
jag sådde några blommor, en för varje vän.
jag tror att de var fyra, men särskilt minns jag en.
det blev höst och det blev vinter och blommorna de dog.
men på våren kom de åter, fast bara tre stod kvar och log.
så kom det stora regnet, med moln så stora och grå.
och nästa gång jag fann de, var de bara två.
sen kom den stora solen, med allt ljus den har.
och plötsligt stod där ensam, en liten blomma kvar.
du härdades i solsken, du drunknade i regn.
men en sak är då säker - du är en sann vän!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | asa92 - 19 feb 06 - 03:31- Betyg:  | | Braa och fin!!! |
|
|
|
