Nerinas första år på Hogwarts.(del30) |
Hej, detta är det trettionde avsnittet av Nerinas första år på Hogwarts. Jag vet att jag skriver lite mycket, men det är för jag är lite kär i den här historien. XD.. Men hoppas ni gillar den!
Nerina.
-Men vem var det då?, sa Harry. Vi kollade på varann, Harry, Draco och jag. Jag hade ingen aning om vem som mördat Tom. Jag hade varit säker på att det varit Draco, men han visste ju inte om att jag varit otrogen förens igår. Men som tur var så var allt förlåtet nu.
-Jag vet inte, sa jag.
-Inte jag heller, om inte…, sa Draco, och stannade mitt i meningen. Vad tänkte han säga?
-Men vad?, sa Harry, och han och jag tittade på Draco.
-Tänk om någon som visste om att Nerina var otrogen, och ville hjälpa mig med mitt smutsjobb, sa Draco med en bekymrad min. Det kunde faktiskt vara så. Jag tänkte på vem det kunde vara, och sa sedan:
-Det måste vara någon här på skolan. Harry och Draco nickade.
-Jo, det är nog så, sa Harry.
-Men vem är så lojal mot mig?, sa Draco. Jag behövde knappt tänka, förens jag visste svaret. Jag smålog.
-Tänk efter, vilka har varit dina trogna tjänare, redan sedan första året?, sa jag hemlighets fullt. Nu log Harry med.
-Jag vet också nu, sa Harry.
-Men säg då. Jag vet inte, sa Draco fundersamt.
-Säg du Nerina, sa Harry och nickade mot mig.
-Crabe och Goyle!, sa jag högt.
-Ja, det är klart, sa Draco, och fortsatte:
-Men är de kapabla till det? Jag tittade på Harry.
-Jo, kanske. Det är möjligt, sa Harry. Tänk om de faktiskt var dem? Och då kom jag på en grej.
-De var ju borta från sjukhus flygeln, samma dag som Tom försvann. Jag trodde de var och berättade för Draco, men det kan de ju inte gjort, efter som han inte fick reda på det förens igår, sa jag.
-Där sa du någonting!, sa Harry. Jag rodnade.
-Bra tänkt, älskling, sa Draco, och kysste mig. Ingen skulle kunna förstöra våran kärlek.
-Kom, vi måste berätta för Dumbeldor!, sa Harry. Jag tittade på honom. Han var för ivrig.
-Harry, har du inte glömt något?, sa jag och log retsamt.
-Vad då?, sa han. Han såg så uppspelt ut.
-Vi behöver ett vittne, och vårat vittne är Draco. Draco är efterlyst, och även om han skulle säga att han var oskyldig, så skulle ingen tro honom, för han rymde med döttsätare, sa jag. Han tittade på mig.
-Men då!, sa han högt. Jag fnittrade, han såg så rolig ut.
-Men kom på en bättre plan då!, sa han surt. Jag tänkte, och tänkte. Vi måste komma på en plan för att sätta dit Crabe och Goyle och fria min Draco!
-Men vi måste gå tillbaka till slottet nu, innan någon av lärarna märker att vi är borta, sa Harry, och tittade på mig. Jag ville inte gå! Jag ville inte lämna Draco.
-Kan inte du gå i förväg då? Jag vill vara ensam lite med Draco, sa jag, och höll hårdare om Draco. Han kramade mig tillbaks. Harry log.
-Det kan jag, men skynda er, sa han och reste sig.
-Tack Harry, sa jag, och han lämnade mig och Draco.
-Men vi kan inte vara här ute, viskade han i mitt öra.
-Nej, men vart annars?, viskade jag tillbaka.
-Spökhuset?, sa han, och gjorde en min, som skulle föreställa läskig.
-Ja, det blir bra, sa jag, också reste vi oss upp. Han tog min hand, och så gick vi. Vi behövde inte gå särskilt länge. Vi gick fram till utkiksplatsen, och kröp under taggtråden. Huset låg där och väntade på oss. Vi sprang fram sista biten, fram till dörren. Vi öppnade den. Det hördes ett knarr från de rostiga gångjärnen. Hallen var inte särkilt stor, men väggen till det som såg ut att ha varit ett kök, hade rasat, så den såg större ut än den måste ha varit. I hallen fanns också en trappa. Draco mötte min blick.
-Vi går upp, det finns förmodligen ett sovrum där, sa han. Jag nickade, och följde efter han upp. Trappan var brant, men jag föll inte. Draco höll ju i mig. Vi kom till sist upp. Vi gick in i ett rum. Det var ganska väl bevarat. Det hade blommiga tapeter. I mitten av rummet stod en säng. Den såg sliten ut, men det spelade ingen roll. Vi var desperata.
-Jag älskar dig!, sa Draco, och började kyssa mig. Han välte ner mig i sängen. Jag fnittrade.
-Jag älskar dig också, sa jag, och drog av hans mantel. Vi drog inte av oss alla kläder, för då skulle vi frysa ihjäl. Men jag var tvungen att se hans mage. Så jag drog upp hans mage, och kysste den. Jag smekte den med mina händer, innan de vandrade neråt. Sedan fick han övertaget, och började kyssa min hals. Jag älskade när han gjorde det. Vårat kyssande övergick snart till passionerat älskande. Vi höll på länge. Men tillsist slutade vi. Det var nu så mörkt, att vi ej såg varandra.
-Du är underbar Nerina, sa han tyst. Jag suckade. Jag gillade honom verkligen.
-Lova att du aldrig kommer vara otrogen mer, sa han tyst. Hans röst lät en smula bedjande.
-Jag lovar. Jag har redan den enda person jag vill ha, sa jag. Han kysste mig igen. Jag älskade honom. Men varför måste våran kärlek få en så dålig start?
Det var det trettionde avsnittet av Nerinas första del på Hogwarts. Kommentera gärna, jag vill veta vad ni tycker!! Kramar//irmis
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | rihannalover - 4 mar 08 - 20:29- Betyg:  | | världs bäst | | _NotAnAngel_ - 24 feb 08 - 12:19- Betyg: | Aaah:)
Dumbledore och ikke Dumbeldor^^
btw: Hur bra som helst:) Och spännande att du slutade med en fråga:):) FORTSÄTT:D
Kapitlet var bra, hela vägen, en bra början, ett bra slut:) [särsklit då man lyssnar på Tokio Hotel^^]
Fortsätt<'3 | | kllara - 24 feb 08 - 11:05 | | aaas bra! | | hanochhon - 23 feb 08 - 21:52- Betyg: | | SHIIIET BRA:D MERA?? (A) :D Kram HoH <3 | | Summerlover - 23 feb 08 - 19:57- Betyg: | så braaaaa!!!!!!!!!! vill ha meeer!!
Snälla, skriiiiv!!! | | mii - 23 feb 08 - 18:28 | bra :) fortfarande stavfel o sånt, t.ex. döttsätare -->dödsätare,
Dumbeldor --> Dumbledore, och sånt ^^ | | frdrik - 23 feb 08 - 18:27 | | mera!!!!!! | | IrMiS - 23 feb 08 - 17:47 | tack azzå..
jag är as kär i den med.. hihi..
//irmis, the shit | | Mangasagan - 23 feb 08 - 17:44- Betyg: | | SJUUUKT BRAAAAAAAAAA<33333<3<3<3<33 ^^ Mera!!<3 Jag är kär i den här novellen xD | | Naaanna - 23 feb 08 - 17:40 | | sååå BRAAAA... mer mer mer // syrran hihi <3 |
|
|
|
